Lediga tjänster är inte alltid lika bra som de låter. Företag är inte alltid lika fantastiska som de framställer sig i sina platsannonser. Och dina förväntningar är kanske inte alltid förankrade i hur organisationen själv ser på det.
Om du lär dig att undvika oseriösa arbetsgivare kan du använda knepen för att säkerställa att dina förväntningar är så korrekta som möjligt.
Vad som är en “dålig” arbetsgivare är förstås relativt. Att vissa är bättre än andra är uppenbart, men det är en mångbottnad fråga. Den organisation som en person upplever som mycket dålig kan en annan uppleva som helt fantastisk. Hur vi upplever det är individuellt och beror också till stor del på var i organisationen vi jobbar eller vilken fas den just nu befinner sig i. Någon som jobbat under en tid i en organisation som genomgår en kraftig förändring kan ha en mycket negativ uppfattning. Medan den som just börjat på samma organisation får en helt annan bild. Någon som jobbar på en stödavdelning kan se helt andra aspekter än någon som tillhör kärnverksamheten. Vissa företagskulturer och ledarstilar passar också bättre för vissa personer.
Det viktigaste för att bekräfta att dina förväntningar är korrekta och för att undvika dåliga arbetsgivare att ställa frågor och göra grundlig research när du söker jobb. Det är lätt att få tag på information, särskilt om du vågar vara frågvis. Fråga arbetsgivaren, fråga andra som jobbat där. Ring till olika personer. Kolla olika källor. Kolla sajter som Reco och Rejta. Om du söker jobb utomlands finns liknande sajter där, som Glassdoor i USA till exempel. Ställ öppna och nyfikna frågor, om tjänsten du söker, om branschen, organisationen, avdelningen, chefen.
Att lägga lite tid på att kolla upp en potentiell arbetsgivare är i princip aldrig en dålig investering. Det borde faktiskt vara en självklarhet hos alla som söker jobb, med tanke på hur mycket tid du kommer spendera på arbetsplatsen.
Hur du behandlas av rekryteraren är ofta en bra indikation på hur du kommer att behandlas på arbetsplatsen. Du ska bli artigt och professionellt bemött oavsett om personen på andra änden har en dålig dag eller inte.
Det är inte alla rekryterare som är duktiga på att skriva (vissa kan givetvis också ha dyslexi eller skrivsvårigheter), men en tumregel är: ju fler stavfel och särskrivningar, ju större chans att det är en oprofessionell organisation bakom platsannonsen.
Omdömen är svårt. Det är inte så ovanligt att en medarbetare blir förbannad på en chef och skriver dåligt på nätet om både chefen och företaget. Men det gäller att inte låta enstaka berättelser påverka för mycket. Googla om företaget (och om du vågar: kolla sajter som Flashback) och bilda dig en helhetsbild.
För att undvika dåliga arbetsgivare måste du titta specifikt på dem. Men några generella mönster finns också. Vissa branscher och typer av verksamheter är mer problematiska. Gambling och erotik ska man till exempel vara extra vaksam mot. Liksom alla företag som har tveksamma försäljningsmetoder, till exempel MLM-upplägg (pyramidspel) eller falska beställningar. I de fallen handlar det dessutom inte bara om hur det är att jobba där just nu – utan också om vilket rykte bolagen har och hur det kan påverka dina chanser till andra jobb längre fram.
Hög personalomsättning är ofta en av de tydligaste varningssignal när det kommer till arbetsplatser. Om personalen stormtrivs kommer de att stanna kvar längre på en arbetsplats.
Det finns så klart undantag här ‒ arbetsplatser kan ha låg personalomsättning om de har monopolställning av något skäl (bruksorter till exempel), arbetsplatser i branscher med dålig tillgång på en viss yrkeskategori kan ha hög personalomsättning på grund av det gynnsamma läget för arbetstagaren (snarare än på grund av att arbetsgivaren är dålig).
Bortsett från vissa undantag är hög personalomsättning ett tydligt tecken på att någonting inte står rätt till på en arbetsplats. För att ta reda på hur hög personalomsättningen på en arbetsplats är kan du göra så här:
Många av oss har någon gång arbetat på ett företag med dålig lönsamhet. Förutom att det innebär stress för dig själv att inte veta om företaget kommer att överleva, ger dålig lönsamhet ofta dålig stämning ‒ omorganiseringar, medarbetare och chefer som misstror varandra och pekar finger för att hitta den “skyldige” till företagets kräftgång. Det är helt enkelt roligare att arbeta på en arbetsplats med framtidstro.
Dålig lönsamhet kan givetvis ha bättre och sämre orsaker, det behöver alltså inte vara en varningssignal. Om du söker jobb på Spotify eller Facebook är det inte ett stort problem eftersom deras affärsidéer kräver en kritisk massa av användare för att överleva på sikt, vilket ofta innebär dålig lönsamhet under de första åren, så länge de har stark finansiering får du helt enkelt lita på att de vet vad de gör.
Dålig lönsamhet kan också vara konjunktursbunden eller bero på andra tillfälliga svackor, eller att branschen är stabil men har låga vinstmarginaler. Men ungefär här börjar ursäkterna ta slut. Idag kan du ofta väldigt lätt se hur företaget presterar med hjälp av till exempel allabolag.se.