Ibland kan man uppleva sig själva som en bluff som snart kommer att avslöjas. Men du kan ganska enkelt komma fram till att du faktiskt hamnat på rätt plats och lägga oron bakom dig. I enstaka fall kan du dock behöva se över dina jobbval.
Alla upplever perioder när självförtroendet sviktar. När det känns som att det mesta går fel, att ingen uppskattar det man gör. Eller så går man runt och känner sig som en stor bluff och tänker att det bara är en tidsfråga innan chefen upptäcker hur inkompetent man egentligen är. Det sistnämnda är så vanligt att det till och med fått en egen benämning – ”imposter syndrome” eller ”bluffsyndromet” på svenska.
Om du är nyanställd, och dessutom ganska ny på arbetsmarknaden, är de här känslorna ännu vanligare. Det kan också vara vanligt om man varit borta från jobbet en tid och kommit tillbaka, till exempel efter en längre sjukskrivning eller föräldraledighet – det vill säga är nygammal i sin roll. Speciellt om det skett förändringar under den tid man varit borta. Men troligen är du ganska bra på det du gör, kanske väldigt bra till och med. Personen som rekryterade och anställde dig är förmodligen en högst kompetent person som haft tydliga skäl till att välja just dig.
Om du sätter dig ner för att försöka bena ut varifrån de här osäkerhetskänslorna kommer kan du börja med att fundera över var din tolkning av hur du ska vara för att vara ”bra” på ditt jobb kommer ifrån. Handlar det om dina egna krav eller om någon annans? Vems idealbild försöker du leva upp till?
Det finns också tydliga indikatorer som pekar mot att du faktiskt gör ett bra jobb:
Om du nu skulle gå igenom de här punkterna och inget av dina svar pekar i rätt riktning kan det faktiskt vara så att du inte gör ett särskilt bra jobb – men det behöver inte betyda det. Om du inte får fler och nya arbetsuppgifter kan det till exempel beror på att chefen eller organisationen för tillfället har fokus på något annat område än det som du jobbar inom. Och om du inte gillar dina arbetsuppgifter behöver det ju inte betyda att du utför dem dåligt, istället är det kanske ett tecken på att jobbet inte är vad du hade förväntat dig, eller att du kan göra dem i sömnen och är uttråkad av bristen på utmaningar.
Men om du konsekvent ser negativa indikationer som dåliga omdömen, allt färre arbetsuppgifter och negativ feedback bör du nog börja fundera över vad som är fel, även om det kan bli en kalldusch att inse att du kanske inte är särskilt bra på ditt jobb. Då gäller det att vara modig och erkänna inför dig själv att det du håller på med kanske inte är din grej och att du kanske hamnat på en arbetsplats eller en tjänst som inte passar dig.
Om du hamnar i den här situationen är det läge att börja borra lite djupare. Fundera återigen på vad du lägger i begreppet ”bra” och försök sedan se det ur olika perspektiv. Vad är bra ur ditt perspektiv, ur kollegornas, ur organisationens? Om din syn på ett väl utfört arbete inte stämmer överens med organisationens har du kanske hamnat fel och bör söka dig till en annan organisation, som värdesätter ditt sätt att se på saker och ting. Eller så är det kanske din bild av ”bra” som är lite skev.
Om du ska kunna svara ärligt och korrekt på de här frågorna är det viktigt att du ställer dig utanför dig själv och skiljer din prestation från din person. Det är viktigt att du skiljer på att vara bra på vissa uppgifter och att vara bra som människa.
Glöm inte att människor och jobb är lite som väder och kläder - det finns inga dåliga väder, det finns bara dåliga (fel val av) kläder. Likaså finns inga dåliga människor, det finns bara fel jobb för de människorna.