Steg för steg kommer du att skriva ner antaganden om vart du är på väg. I det här kapitlet blir det två. Skriv direkt när du kommer på något, det behöver inte vara så genomtänkt och du behöver inte hitta bara en sak. Tvärtom är det en poäng att vara mer öppen. Du kommer att behöva göra en del val och välja bort saker, men det ger sig nog rätt bra när vi väl kommer dit.
Efter det här kapitlet kommer du ha en tydligare bild av hur din långsiktiga utveckling i jobblivet kan se ut och vad som är viktigast för dig. Du kommer också att ha dragit en del slutsatser om vad det innebär för dig och de val du gör. Även om det är lite mer långsiktigt än att bara se till nästa jobb, så kan det förändras längre fram. Du kanske inser att du kan få ännu större utväxling om du går en annan väg, eller om du prioriterar om. Kanske kan du se det lite som en vision, snarare än ett mål.
Det är märkligt. Men oavsett hur bra det känns med kollegorna och jobbet i sig, så är det som att det inte räcker. “Kan jag aldrig bara vara nöjd?”
Det kan du nog inte. “Nöjda” är vi väl bara när det finns en viss rörelse framåt? Vi kan absolut gå till överdrift och att bara blint jaga utveckling och nya kickar leder ingen vart. Men för att det ska kännas meningsfullt krävs ändå en viss rörelse, en riktning framåt.
Ungefär så känner många. Men utveckling kan betyda väldigt mycket.
En del personer kan förundras över att vissa har jobbat på samma område år efter år, ibland 20-30 år, och känner fortfarande genuint att de utvecklas. Andra förundras över det motsatta: Hur en del personer kan byta jobb eller inriktning gång på gång och ändå tycka att det är lika utvecklande trots att de i viss mån får “börja om från början” vid varje byte.
Det verkar som att “utveckling” kan vara helt olika saker för olika individer.
Alltför ofta hålls vi tyvärr tillbaka av förutfattade meningar om hur det “ska” vara att utvecklas. Till exempel av vad chefer framhäver som viktigt eller vad organisationen premierar. Eller av vad vänner och föräldrar framhäver som viktigt. Kommer du från en miljö där du förväntas tjäna mycket pengar och gärna leda andra, så är det sannolikt så du uppfattar att det är så det ska vara. Och du mäter dig själv, i alla fall i viss mån, enligt den skalan.
Du ser dina barndomsvänner och studievänner röra sig i den riktningen och även om du kanske inte vill det så jämför du dig lite med det. Du väljer sannolikt liknande jobb och liknande organisationer. Om det är ditt sätt att utvecklas på är det förstås bra. Men om du egentligen har andra drivkrafter kommer det förr eller senare att kännas som att du hamnat fel och inte vet vart du ska ta vägen härnäst.
Många som vaknar upp efter 10-15 år på samma bana inser plötsligt att de sprungit i fel lopp hela livet. De kan ha haft samma jobb under alla år – men borde ha bytt oftare. Eller de kan ha haft mängder olika jobb – men borde ha stannat längre på varje. Det här gäller både i klassiska välbetalda yrken som jurist, ekonom och ingenjör; och i mer humanistiskt eller samhällsorienterade yrken som statsvetare, sociolog eller konstnär.
Professor Michael J. Driver och Dr. Kenneth R. Brousseau har identifierat fyra stilar som skiljer oss åt vad gäller drivkrafter i vår professionella utveckling. Den sortens typologier ska alltid ska tas med en nypa salt – det går inte att förenkla världen för mycket utan att tappa alla nyanser som ger den mening. Det är ju förstås inte så enkelt som att vi bara har en drivkraft. Vi människor är oändligt mycket mer komplexa än så. Men vi har ändå ofta en preferens i någondera riktning.
Genom att bejaka din egen utvecklingsstil och inte försöka gå emot den, kommer du att känna att du utvecklas bättre, får mer ut av ditt yrkesliv och lättare kan välja arbetsplatser och roller som passar just dig. Du kan undvika att färgas för mycket av andras bild av hur det “ska” vara och du kan mäta dig mot egen måttstock.
Här är hur vi ser på de fyra utvecklingsstilarna (anpassat utifrån bland annat Driver & Brousseau).
Du vill hela tiden få större ansvar och befogenheter och klättra “uppåt” i organisationen. Du vill gärna ha chefens jobb eller en annan chefsroll ovanför den du redan är på.
Drivkraft: Du är tävlingsinriktad och tycker om att vara med och påverka, speciellt när det är betydande förändringar som ska genomföras. Du gillar ofta att jobba med omorganisationer och resultatfokus.
Belöning: Du uppskattar yttre belöningar så som löneökning, tjänstebil, bonus etc. Du vill också bli belönad med synliga tecken på att du utvecklas och får större ansvar i organisationen, såsom till exempel en ny titel.
Tänk på! Du trivs när du känner tillhörighet i organisationen och har tydliga mål att sträva mot som också ligger i linje med organisationens utveckling och mål. I en liten organisation, i en platt organisation eller i en organisation med stort fokus på konsensus och gemensamma lösningar kan det vara svårt att få utlopp för din energi. Det kan också vara svårt att hitta en plats i en expertdriven organisation, alltså en organisation där det vanligen är andra experter som blir chefer.
Du vill bli expert på ett område och tycker om att bli bättre och bättre på ett snävare och snävare område. Du koncentrerar dig på ett område som du vill bli bäst på. Jobbar inom samma område under en lång tid, kanske till och med hela livet.
Drivkraft: Du vill skaffa dig och ha kunskap inom ett område som andra inte kan lika mycket om. Du drivs av att känna sig smart, kunskapsrik och påläst. Du vill gärna vara den som andra frågar när de redan hört efter med alla andra.
Belöning: Du vill gärna få uppdrag som kräver din specialistkunskap, eller som gör att du får sätta dig in i ditt område ännu mer. Du tycker om att berätta om din kunskap för andra och du vill gärna fördjupa dig vidare, även om det kanske inte här och nu finns ett konkret uppdrag eller en kund som betalar. Att få ge ut en bok eller sitta i expertråd är typiska exempel på vad som motiverar dig.
Tänk på! Ofta innebär den här typen av expertkarriär att man blir erbjuden chefsroller, men det är inte alltid man trivs med det även om det kan locka (att vara chef innebär oundvikligen att du inte kan lägga lika mycket tid på att vara expert). Se också till att vidga ditt område så att du inte fastnar i ett område där du till slut är så specialiserad att det inte finns en marknad för din expertis. Tänk på att organisationer med få experter, kan vara svårare för dig att växa i eftersom du lätt saknar andra som delar ditt intresse (även om du å andra sidan lättare kan vara den som kan mest).
Du stannar på samma område i många år och värdesätter stabiliteten och hur din kunskap utvecklas. Efter kanske 6-7 år rör du dig vidare till nästa jobb som har likheter med det du gjort senast, men som ändå tar det till ett nytt område.
Drivkraft: Att utvecklas och att känna att du behövs. Det är viktigt att du själv och människor runt omkring dig mår bra och att ni trivs tillsammans. Du vill känna att du gör ett bra jobb, att du bidrar och uppskattas.
Belöning: Att få utrymme för att utvecklas och skaffa dig ny kunskap, till exempel nya utmanande projekt eller kurser. Du finner värde i att kollegorna och gruppen mår bra, kan prata ihop sig, och har samma grundvärderingar.
Tänk på! Att inte bli för bekväm eller fastna på samma ställe för länge. Din karriär är beroende av att du själv finner mod och ser till att du kommer vidare. Baksidan av att vilja vara behövd och vilja ha det bra med kollegorna, är att det är lätt hänt att bli för bekväm och fastna för länge. Organisationer med för stor hierarki eller alltför små organisationer passar dig sannolikt mindre bra.
Du byter gärna både bransch, företag och arbetsuppgifter ofta. Det finns ingen given röd tråd i det du tar dig an och du rör dig fritt utan att ta hänsyn till gamla meriter när du söker dig vidare. När du känner att du “kan det här” så blir du uttråkad och vill vidare.
Drivkraft: Nyfikenhet och att få lära sig så mycket som möjligt inom vitt skilda områden. Lust styr framför strategi. Du tycker om att göra sådant som du aldrig gjort förut. Visar sig en möjlighet till något du inte utforskat förut, så är du gärna där och sätter dig in i det.
Belöning: Nya utmaningar och projekt som stimulerar nyfikenheten. Din belöning är inte primärt att göra mer av det du redan gjort, utan snarare att få göra något du inte gjort förut.
Tänk på! Acceptera att det är just utmaningar och “det nya” som driver och låt inte normer påverka dina val. Glöm samtidigt inte bort att du också behöver avsluta det du påbörjat, i alla fall en del av det, dels för din egen tillfredsställelse, dels för att du annars lätt trampar vatten och inte kommer till de större utmaningarna. Du trivs troligen bättre i organisationer där mycket är på gång, eller små organisationer under tillväxt.
Om du bara går på magkänslan, vilken eller vilka av de fyra är mest du? Är det någon som känns direkt fel?
Gör det nu. Sätt en av dem fyra som “minst jag” och en av dem som “mest jag”.
Jämför din spontana bild med hur det sett ut för dig tidigare. Titta bakåt på ditt eget yrkesliv och på vilka förändringar du gjort. Även om vi inte alltid känner till vår egen stil, finns det ofta ledtrådar i historiken. Har du jobbat med samma expertisområde under en längre tid och intresserar dig för området lite mer än vad ditt jobb egentligen kräver, så är det mycket möjligt att du är expert. Har du däremot bytt i ganska korta cykler, gjort tvära kast och kanske startat en del projekt på sidan om, så talar det mer för att du drivs av att göra nya saker.
Svenska Decision Dynamics har utvecklat ett test för att förstå sin egen utvecklingsstil. Det är ett givande test som kan ge många insikter att ta med sig.
Den stil du har kan mycket väl stå i konflikt med den plats du befinner dig på i jobblivet. Det är en vanlig orsak till den där känslan av att något är fel och att det kanske finns något annat som väntar. Svårare än så behöver det inte vara. Det är klart att om du vill i en riktning utan att förstå det och utan att ha möjlighet till det, så kommer det kännas vilset och tomt.
Din stil påverkar dina val. Så här:
Högre position förutsätter att det finns utrymme att stiga. När du överväger en ny position, fundera på om den tar dig uppåt eller om den är en språngbräda vidare till ett lite senare steg uppåt. Utvärderar du olika alternativ, så blir det viktigt att du ser inte bara ett steg framåt utan gärna två eller tre. Även om du ska tro stenhårt på dig själv, är det också viktigt att du ser att stora organisationer med en tydlig stark hierarki – som kan verka perfekta för din utvecklingsstil – inte är det enda alternativet. Mindre organisationer kan ha kortare väg till högre positioner. Och i en roll som konsult eller egenföretagare kan du i vissa fall ha möjlighet att tjäna mer och jobba mot högre skikt i olika organisationer.
Djupare expertis innebär färre och färre möjliga uppdrag – samtidigt som din chans att få de uppdrag som finns naturligtvis ökar. Ju mer din expertis växer desto mer sannolikt blir det att du hittar din nästa utmaning i en stor organisation som har utrymme för en egen expert, i en konsultverksamhet som stöttar de större organisationerna, eller som egenföretagare. När du överväger olika alternativ, tänk på att det är just expertis som driver dig. I väldigt många fall blandar vi samman expertis med ansvar och chefskap, vilket kan föra dig i helt fel riktning.
Göra ett bra jobb kräver att du hittar en plats där du kan lära dig och känna att du utvecklas. När du jämför olika alternativ, fundera på var du skulle lära dig mest och vad du helst skulle vilja lära dig. Fokusera på organisationer eller sammanhang där du kan få mycket utbyte av andra människor. Går du till exempel till en liten organisation där du kanske är ensam på ditt yrkesområde, så kan det bli svårt att få det utbyte du behöver. Leta efter en roll och en organisation där det i alla fall finns en del rutiner satta, men där det ändå finns visst utrymme för att fortsätta förbättra och dra lärdom av vad som fungerar.
Och drivs du av nyfikenhet, bejaka det. Vi får fortfarande ofta höra att vi måste bestämma oss, att vi måste välja en väg, att vi inte ska hoppa runt för mycket. Men det kan vara så att din väg är att förändras ofta. För valet av jobb kan det betyda till exempel att roller som förändringsledare, projektledare, egenföretagare eller konsult ofta fungerar bättre. Och väljer du organisation kan det finnas skäl att titta närmare på en liten organisation som växer, eller på en större organisation som står inför förändringar.
Det finns alltså flera sätt att utvecklas. Kan du se vilken stil du har så kan du också dra grova slutsatser om vilka jobb och organisationer som kommer att passa dig sämre och vilka som kommer att fungera bättre. Ser du din stil kan du också börja bejaka den och undvika att färgas för mycket av andras förväntningar och synsätt.
Nu är det dags att dra några första slutsatser. Prioritera de här fyra påståendena. Sätt en siffra 1-4 framför dem där 1 är det som stämmer bäst för dig och 4 är det som stämmer sämst. (För de flesta är fyran lättast, så ett tips är att börja där.)
Jag vill röra mig uppåt, mot större ansvar. Prova komplettera med till exempel:
Jag är expert och vill fortsätta specialisera mig. Prova komplettera med till exempel:
Jag värdesätter stabilitet och vill se att jag och gruppen utvecklas. Prova komplettera med till exempel:
Jag drivs av nyfikenhet, av att göra något jag inte gjort förut. Prova komplettera med till exempel:
Så, vad blev det för dig? Förhoppningsvis har du redan dragit en del slutsatser om vad som kan passa dig bättre och mindre bra. Och troligen har du redan nu fått en lite tydligare bild av vart du är på väg och hur du kommer att röra dig framåt de kommande åren. Nu går vi vidare till ett annat sätt att förstå vad som driver dig i jobblivet.
Vad är det som gör att du verkligen gillar det du gör och sammanhanget du gör det i? Det är förstås många faktorer som spelar in. Men fyra områden har tydligt forskningsstöd och återkommer enligt vår erfarenhet gång på gång i samtal med människor som har gjort eller står inför att göra en stor förändring.
Det handlar om att göra skillnad för andra (syfte), att se att din insats spelar roll (prestation), att du trivs med människorna runt omkring dig (relationer) och att du kan styra över hur du gör det (autonomi).
Det här de faktorer som påverkar hur väl investerad tid du känner att jobbet är. De kan göra att du på allvar gillar det du gör och ser fram emot att gå till jobbet.
Alla faktorerna är viktiga, men vad vi lägger mest värde vid varierar från person till person. Din livsfas påverkar också vad du prioriterar. Om du till exempel nyss flyttat till en ny stad, nyss separerat från din partner, eller nyss fått barn så påverkar det dina behov.
Om du ser tillbaka på tidigare jobb kan du nog se hur de här faktorerna påverkat om du tyckt att det var ett bra jobb eller om du tyckte att det var mindre bra. Och förstår du det, blir det förstås lättare att se vad du ska söka efter framöver.
Börja med att placera ut dig själv i det här diagrammet. På en skala 1-6, hur bra tycker du varje del känns i ditt nuvarande jobb (eller i ditt förra jobb)? Är det något område du direkt ser skulle behöva bli bättre?
Gör det nu, sätt ut en liten cirkel i skalorna i diagrammet:
Vi går lite mer på djupet för att komplettera och bekräfta om du tänkte rätt här.
Att tycka om de du jobbar med och känna att det är ömsesidigt är viktigt. Relationer är avgörande för hur vi mår på jobbet. Det behöver inte alls handla om att du ska vara kompis med alla, men du bör ändå trivas, känna att det fungerar bra, att du i någon mån gillar dem du jobbar med.
Relationer handlar om:
Att få ha en självständighet och att bestämma hur jobbet utförs skapar motivation. Det handlar om att inte ha rutiner som motverkar att du gör ett bra jobb; inte ha ett regelverk som styr dig för mycket; och inte ha en chef som står och tittar dig över axeln. Det handlar också om att ha det stöd och de verktyg som du behöver – för om du inte har verktygen eller kunskapen för att göra ditt jobb, så kan du aldrig vara självständig i din roll.
Autonomi handlar om:
Vi behöver känna att det vi gör är viktigt på ett djupare plan, att det vi gör är bra och har ett syfte. De människor som känner att de bidrar till något mår generellt bättre. Det behöver inte handla om att rädda världen, för de flesta handlar det mer om att inte göra något ont.
Syfte handlar om:
Att lägga dagar av jobb på något bara för att inse att ingen behöver det, kan vara bland det mest demoraliserande som finns. Eller när du jobbat med något under en längre tid, men inser att det aldrig kommer att användas. För att må bra behöver du känna att du är bra på det du gör, att det du gör spelar roll och det kommer till användning. Vi behöver alla kunna gå hem och (i alla fall ibland) känna oss stolta över det vi gjort. Jag har gjort det som förväntades och på ett sätt som jag själv är nöjd med.
Att prestera och åstadkomma resultat handlar om:
Här är en övning för att få en bättre uppfattning om vad som är viktigast för dig. Nedan kommer 12 påståenden om vad som är viktigt i jobbet. Din uppgift är att välja ut fyra. Om du bara fick välja fyra, vilka skulle det vara?
Så tolkar du dina svar:
Vill du ta ett steg till så kan du blicka bakåt på ett tidigare jobb och fundera på hur det var då. Om du tar den period i ditt yrkesliv då det har känts som allra bäst, hur såg det ut då? Det kan handla om en arbetsplats, en roll, ett projekt eller en begränsad del av dem. Har du en tydlig period då det känts mindre bra, så kan du göra samma sak där.
Reflektera över dina svar. Fundera på hur dina prioriteringar kan förändras under livet. Och på att det kan påverka andra områden, när du prioriterar ett område.
Det finns förstås massa andra saker som påverkar hur bra det känns på jobbet. Som lön, arbetstid, förmåner, semester eller avstånd till jobbet. Det är yttre faktorer och de har en stark påverkan på om vi är nöjda på jobbet. Utan att de här faktorerna är uppfyllda så blir vi snabbt missnöjda med jobbet eller mår till och med dåligt.
Pendla några timmar varje dag fungerar under en period, men efter ett tag tär det för mycket på krafterna så även det mest givande jobb blir tröttsamt och oengagerande. Att klara sig med lägre lön fungerar också en period, framförallt om jobbet är starkt stimulerande på andra sätt, men efter ett tag blir den låga lönen för de flesta en faktor till missnöje. Ännu värre blir det om du har markant lägre lön än andra, trots att ni gör ungefär samma sak. Känslan av orättvisa blir snabbt så stark att även det mest stimulerande och meningsfulla jobb som finns blir outhärdligt.
Även om de yttre faktorerna är viktiga, så kan de aldrig göra oss lyckliga. (Vi använder “lycklig” här i brist på ett bättre ord, du får lägga in din egen tolkning. Men lycklig är inte detsamma som nöjd. Det är något mer än nöjd.) Det är inte för att vi bor nära jobbet eller har hög lön som vi ser fram emot att gå till jobbet på måndag morgon. Avståndet till jobbet, lönen och en bra fysisk arbetsmiljö kan på sin höjd göra jobbet uthärdligt. Men inte mer än så. Aldrig mer än så. Därför är det viktigt att du inte lägger mest fokus där.
När du börjar få en bild av vad som är viktigt för dig, kan du också se över vad du kan förbättra redan här och nu. Och när du ska fatta ett beslut om kommande jobb eller uppdrag, kan du lättare analysera dem och förstå för- och nackdelar.
Autonomi är ofta starkt kopplat till närmsta chef eller uppdragsgivare, till vilka verktyg och rutiner som finns och till vilka resurser som existerar. Många av de som starkast värdesätter autonomi startar vid något tillfälle eget företag. Bygger du upp en stabil verksamhet som ger ett visst överskott, så kan du i många fall få som absolut mest självständighet genom att driva eget. Men det är långt ifrån enda vägen. Många ansvarsfulla roller ger autonomi, men var noga med vilka organisationer du vänder dig till. Ju större organisation, ju längre historik, ju mer styrd av lagar och regler – desto mindre autonomi finns normalt för respektive medarbetare. Ledarskapet är förstås också centralt. Om du värdesätter autonomi måste du titta på vilken kultur och vilket ledarskap som organisationen har. Hur fattas beslut i organisationen?
I den roll du har idag kan du försöka öka din autonomi genom att utveckla rollen tillsammans med din chef. Ta en diskussion om hur rollen kan bli mer självständig och hur du kan bli mer oberoende. I många fall kan det finnas uppsidor för organisationen, till exempel i ökad flexibilitet, färre flaskhalsar och kortare ledtider. Fråga vad som krävs för att du ska få större självständighet eller större mandat. Se också över de verktyg och metoder du använder; förbättra det du kan och lyft upp annat som förslag. Sist men inte minst, att få göra på sitt eget sätt hänger ofta ihop med att bevisa att man faktiskt kan styra själv. För att nå dit kan du både behöva lägga i en växel till, och ta reda på mer om vad som faktiskt krävs. Men kom ihåg att olika organisationer fungerar på olika sätt: Är du i en kultur där mycket bygger på samförstånd och gemensamma lösningar, så blir det en kamp i motvind att försöka få stor självständighet.
Prestation handlar mycket om att kunna känna att man får något gjort, att man åstadkommer resultat. Det handlar bland annat om att matcha sin kompetens med det organisationen behöver och se till att få jobba med det man verkligen är duktig på. Även här spelar närmsta chef eller uppdragsgivare förstås stor roll – har du en otydlig chef och det är otydligt vad du egentligen ska åstadkomma så kommer det kännas frustrerande. Får du däremot mål att jobba mot och viss struktur i arbetssättet, så kan du nå hur långt som helst. Tänk på att en del organisationer kan vara mindre lämpade för dig. I en liten nystartad verksamhet där grundaren fortfarande har en viktig roll, kan det visserligen finnas väldigt mycket att göra, men det kan också saknas ansvarsfördelning och vara otydligt vad som egentligen är viktigt. I en organisation i stor förändring och mycket osäkerhet, kan det vara svårt att veta vad som egentligen ska göras och prioriteringarna kan förändras ofta. Det blir lätt frustrerande om du drivs av prestation.
Där du är idag kan du i många fall få mer utlopp för din prestation genom att förtydliga vad det är du ska åstadkomma. Ta upp det med din chef eller din uppdragsgivare, sträva efter att sätta mål som är tydligt mätbara och där ni båda vet när du är klar med det som ska göras. Förtydliga vad som ligger i din roll och vilket ansvar du har. Titta på hur de uppgifter du har relaterar till den större bilden: Hur svarar dina ansträngningar mot verksamhetens mål, eller mot vad andra avdelningar behöver? Därutöver finns förstås mängder av metoder för personlig produktivitet, men har du fokus på prestation så har du sannolikt redan tittat på en del av dem. En sak till: Fira dina framgångar och hjälp din organisation att göra det. I många organisationer läggs mer tid på att leta fel än på att fira vad som är bra – det är sådant som du kan hjälpa till att vända.
Relationer kan tyckas vara väldigt personligt. Det känns lätt som att antingen klickar man med de andra, eller inte. Och det finns absolut en poäng med att känna efter vilken typ av människor som jobbar på den arbetsplats du tänkt dig. Men relationer är mycket mer än så – vissa av de mest givande och starka relationer vi har är med människor som vi annars kanske inte hade träffat. Oavsett vilket, så kommer du att behöva bedöma hur stora möjligheter det finns till meningsfulla relationer i de tjänster du ser framför dig och i de organisationer du ser framför dig. Stora organisationer har ofta en fördel här, eftersom det finns så många människor och alltid är det några som du kan umgås med. Men en liten, tajt sammanbunden organisation eller avdelning kan i många fall vara det allra mest givande.
Om du idag är i ett sammanhang där du inte riktigt får fullt utlopp för den sociala sidan, så kan du göra en hel del åt det. Oavsett om du är i en bra organisation eller i en dålig, så är det väldigt sällan någon som hindrar dig från att dra ihop en afterwork, bjuda med några kollegor på lunch eller arrangera en innebandyturnering. Sannolikt är du social som person och har inget problem att knyta nya kontakter, men tänk också på att våga fördjupa en del av dem. Sök dig till de som du har mer gemensamt med. De kan finnas på andra avdelningar eller till och med i en liknande roll men i andra organisationer, så starta nätverka och samarbeta över gränserna. Ta initiativ till aktiviteter, dela med dig mer om dig själv. Försök lära känna dina kollegor utanför jobbet ni gör. Sist men inte minst, har ni väldigt lite socialt utbyte idag kan det bero på att ni inte riktigt vågar blanda privat och jobb. Hjälp dina kollegor att släppa på illusionen att jobb är jobb och privat är privat.
Syfte är det område som tydligast utesluter vissa verksamheter. Är det viktigt för dig att det du gör har en positiv inverkan på andra människor, så kanske till exempel tobaksindustrin är helt utesluten. (Om det inte finns en roll på ett större tobaksbolag som handlar om att förvandla organisationen till att vara mer ansvarstagande …?) En del som drivs av meningsfullhet jobbar helst i ideell sektor eller i offentlig sektor, där det känns som att man kan göra stor skillnad för andra människor.
Men även i privat näringsliv finns många möjligheter att göra något som är betydelsefullt för andra. Oavsett vad du väljer, kommer det att vara viktigt att du påminner dig själv om varför du gör det du gör. Allra viktigast är det i en junior roll, där den påverkan du personligen har kanske inte är jättestor. Du behöver se det du gör som en del i något större, se hur det du gör eller det ni gör hjälper andra människor.
Om det inte känns meningsfullt där du befinner dig idag, så är det mycket möjligt att det enda du kan göra är att byta arbete. Men några saker kan du också göra där du är. Börja med att se mer konkret på arbetets mening: Fundera på vilka människor som organisationen har en positiv effekt för. Lista vilka positiva effekter ni skapar. Säg sedan till dig själv: Vad vill du åstadkomma, vem vill du hjälpa, vad vill du bidra till? Fundera på hur du kan applicera det i det jobb du har. Kan du inte ändra i hela organisationen så ändra det du kan.
Det finns många faktorer som påverkar hur bra jobbet känns. Men fyra områden återkommer tydligast. Genom att ta ställning till vad som är viktigast för dig av de fyra, kommer det bli lättare att se en riktning framför dig. Du kommer lättare att veta vad du ska söka efter och vad du ska försöka undvika.
Dags att dra några slutsatser. Prioritera de här fyra påståendena. Sätt en siffra 1-4 framför dem där 1 är det som stämmer bäst för dig och 4 är det som stämmer sämst. (I den här övningen tycker de flesta att det är lättast att sätta ut ettan, så tipset är att börja där.)
Det viktigaste för mig är möjligheten att styra över mitt eget arbete (autonomi). Prova komplettera med till exempel:
Det viktigaste för mig är att ha bra relationer med andra på jobbet (relationer). Prova komplettera med till exempel:
Det viktigaste för mig är att det finns en större mening med det jag/vi gör (syfte). Prova komplettera med till exempel:
Det viktigaste för mig är jag åstadkommer något, att vi kommer framåt (prestation). Prova komplettera med till exempel:
Vad är viktigast för dig? Även om det kan vara svårt att välja så är det troligen någon av de fyra områdena som dominerar och någon som är mindre viktig. Om du bara får välja en, vad blir det då? Kan du se det så har du ytterligare en viktig pusselbit till hur du ska tänka kring nästa jobb. Försök att landa i det där som är viktigast för dig. Det kommer att ge en större känsla av riktning.
Så här långt har vi tittat på två saker: Ditt sätt att utvecklas och vad som är viktigast för dig i ett jobb. Förhoppningsvis har du redan dragit en del slutsatser. Dags att skriva ner dem och reflektera över dem. Till exempel så här:
Så här skulle det kunna se ut för en person:
“Jag vill röra mig uppåt, mot större ansvar. Jag tror att mitt nästa jobb är i en större organisation där vidare steg uppåt är möjliga. Därefter kanske jag går till en mindre organisation för att på så sätt kunna ta ett rejält kliv uppåt”.
(Ditt sätt att utvecklas.)
“Det viktigaste för mig är att det finns en större mening med det jag/vi gör. Mitt nästa jobb tror jag är i ideell eller idéburen sektor.”
(Vad som är viktigt för dig.)
Som du kanske märker så leder de två i kombination redan rätt långt. Det styr redan tankarna ganska hårt kring vad personen kan välja. Ett jobb på Sida kanske, eller en organisation inom FN? Vilka två meningar har du skrivit ner? Vart kan de tänkas leda dig? Det här var första steget i att bygga din riktning. Vi ska jobba vidare med två steg till.