Vad det innebär att jobba för staten

Tryggt men tråkigt eller stabilt och utvecklande?

Det finns många uppfattningar, en del helt felaktiga, om vad det innebär att jobba för staten.

Du jobbar kanske inom det privata näringslivet men har börjat snegla på statliga tjänster, utan att ännu ha vågat ta steget. Eller så tar du snart din examen och funderar över vilken väg du ska välja. Kanske du sett platsannonser från statliga myndigheter men är lite osäker på vad det egentligen innebär att ha staten som arbetsgivare.

Visst finns det faktorer där staten och näringslivet är varandras motsatser, men i andra fall finns också stora likheter.

Trygghet

Många uppfattar en statlig tjänst som väldigt trygg – det är den också, i stor utsträckning. Staten är inte konjunkturkänslig och påverkas inte av efterfrågan. Vid lågkonjunktur och finanskriser är det inte i första hand de statliga jobben som är hotade. Däremot styrs staten av politiska beslut och på samma sätt som marknaden kan svänga gör politiken det. Om inte annat så vart fjärde år i samband med riksdagsvalet.

En annan sak som också drabbar statliga myndigheter i större utsträckning än privata företag är omlokaliseringar. När en statlig myndighet flyttas till en annan ort blir de anställda visserligen inte uppsagda, men i praktiken är det få som väljer att flytta med.

Förmåner

Att jobba för staten kan innebära många förmåner. Redan från första året har du full semester och reglerna är generösa – till exempel sju veckors ledighet från det att du fyllt 40 år. Får du barn uppgår föräldrapenningen till 90 procent av lönen. Du har också rätt att under en period prova en annan statlig tjänst och får under vissa förutsättningar vara tjänstledig med lön.

Det är dessutom enkelt att utnyttja de förmåner som finns. Medan du i en privat organisation ibland själv måste ta reda på vad som gäller kommer någon i den statliga organisationen att informera dig om dina rättigheter och om hur du ska gå tillväga när du behöver nyttja dem.

Lön

På statliga arbetsplatser råder inte individuell lönesättning. När du söker statlig tjänst ska du därför kolla upp vilken BESTA-kod den aktuella tjänsten har. BESTA-koden berättar vilket område och ansvar tjänsten är förknippad med, och därmed också vilken lön du kan förvänta dig. Det innebär också att du i princip inte förhandlar om lön utanför din BESTA-klassificering. Vad gäller lönenivån på statliga tjänster rent generellt står den sig ofta bra i jämförelse med det privata näringslivet och lönerna är betydligt bättre än inom den kommunala sektorn.

Regelstyrt

Det faktum att en statlig organisation inte styrs av marknad och kunder utan av politiskt fattade beslut påverkar ditt arbete. Som offentligt anställd måste du till exempel förhålla dig till offentlighetsprincipen: det innebär att det du gör på jobbet kan bli granskat. Du måste därför ha en annan typ av koll på allt ifrån arbetsmaterial till dokumentering av dina beslut. Detta är något som påverkar upplevelsen av arbetet ganska mycket.

Varje myndighet styrs dessutom av ett så kallat regleringsbrev. Rent generellt spelar därför regelverket en avgörande roll när du arbetar på en statlig myndighet. I en privat, målstyrd organisation är målet viktigast och reglerna kan därför ibland tolkas ganska generöst. I en regelstyrd, statlig organisation måste reglerna alltid följas till punkt och pricka och ibland är det därför viktigare att man gör rätt än att man når ända fram. I detta finns också en stor trygghet: ingen kräver att du ska förhasta dig, ibland får saker och ting helt enkelt ta lite längre tid.

Vilken typ av organisation som passar dig bäst handlar helt enkelt om personlighet och preferenser. Med detta sagt går det dock inte en skarp skiljelinje mellan statliga och privata organisationer. Ett stort och gammalt företag är ofta mer regelstyrt än en liten och nybildad myndighet. Om du vill jobba inom en innovativ och förändringsbenägen organisation ska du snarare titta på organisationens storlek än stirra dig blind på vem som är arbetsgivare. Värt att nämna är också att det är väldigt stor skillnad mellan olika statliga organisationer – en expertmyndighet som Folkhälsomyndigheten och en högskola är till exempel två skilda världar.

Byråkrati

Många tänker att jobba för staten också innebär mycket byråkrati, med resultatet att allt går trögt och långsamt. Det stämmer att du kommer att behöva lägga mer tid på regler och regelverk än om du jobbar inom näringslivet. Å andra sidan kan du bli väldigt effektiv om du följer regelverket – du behöver inte uppfinna hjulet gång på gång.

Expertdrivet

Många statliga myndigheter är expertorganisationer. Det innebär att den som är expert inom ett visst område har stort inflytande. Om du drivs av expertis inom ett visst område finns det därför stora möjligheter för dig inom den statliga sektorn. 

Inom vissa yrkesgrupper finns en uppfattning att statlig tjänst skulle vara något osexigt och något för den som inte lyckas få jobb inom det privata näringslivet. Inget kan vara mer felaktigt. Uppdragen på en statlig myndighet kan vara minst lika komplexa och utmanande som i det privata näringslivet. Om du specialiserar dig inom ett visst område finns stora möjligheter till utvecklande uppdrag där du får arbeta både självständig och på djupet.

För den som inte tillhör myndighetens experter utan istället jobbar på någon av organisationens stödavdelningar, med till exempel IT eller kommunikation, kan många myndigheters expertfokus däremot vara en nackdel. Då kan du uppleva att din kompetens inte riktigt får komma till sin rätt utan att experter på andra områden får lite väl mycket att säga till om också vad gäller ditt område.

Konkurrens

Eftersom det inte råder någon konkurrens olika myndigheter emellan (utom vad gäller budget) är erfarenhetsutbytet mellan statliga organisationer ofta stort. Det finns därför många möjligheter att träffa anställda på andra myndigheter och nätverka.

Meningsfullhet

En bärande faktor till att många väljer att jobba för staten är att de känner att de faktiskt gör nytta, att de bidrar till något positivt. Inom en statlig organisation handlar det inte bara om pengar och lönsamhet och om att överprestera förra kvartalet. Det handlar inte om att sälja något utan istället om att göra något som kommer andra människor till del. Den vetskapen bidrar för många till en stor tillfredsställelse i arbetet.