När man startar ett bolag får man ofta höra hur viktigt det är att ha en affärsplan. Betydligt mer sällan kommer råd om hur man bör vårda relationen till sin kompanjon, trots att det är helt avgörande för hur det gemensamma projektet kommer att utvecklas.
Ett partnerskap kan på många sätt liknas vid ett äktenskap. I starten är båda fulla av lust och energi, allt är positivt och man ser bara potentialen. Och lika lite som nykära vill prata äktenskapsförord och samboavtal vill kanske nyblivna affärspartners diskutera hur man ska hantera framtida slitningar och konflikter – även om man i båda fallen nog inser att det kan finnas en poäng. Extra viktigt blir kanske det här om du startat ditt bolag men en god vän, eftersom ni säkert vill behålla er vänskap även om ni så småningom skulle gå skilda vägar rent affärsmässigt.
Självklart kan man skriva olika typer av avtal, som till exempel ett aktieägaravtal. Men allra viktigast är att ni pratar om sådant som kan skapa konflikt längre fram.
Ofta faller sig arbetsfördelningen ganska naturligt. Du och din kompanjon har förmodligen lite olika kompetenser och intressen. Men det är ändå bra att ni pratar igenom det, och gör det mer än en gång. Efter ett halvår har det kanske dykt upp nya arbetsuppgifter som ni inte tagit med i beräkningen och som ingen av er är särskilt sugen på att ta sig an. Det kan vara mer rutinartade uppgifter, som administration, bokföring eller uppdatering av hemsidan. Det fungerar inte långsiktigt om bara en av er ”tar på sig” alla sådana här uppgifter. Båda måste ha saker att göra som känns kul och inspirerande. Det leder oundvikligen till slitningar om den ene av er inte längre har samma energi och inte känner samma engagemang i bolaget.
Det kanske känns självklart, men har ni pratat igenom varför ni vill starta ett gemensamt bolag och vad var och en vill få ut av det? Vill ni få användning av er specialistkompetens, rädda världen eller tjäna rejält med pengar? Det är också viktigt att ni går igenom vars och ens ambitionsnivå. Den ene kanske ser bolaget som en kul business vid sidan av sitt ordinarie arbete medan den andres mål är att säga upp sig för att satsa helhjärtat på det gemensamma företaget. Det här behöver inte vara ett problem – men det kan bli det om ni inte pratat igenom det. Det är lite som när ett gäng släktingar gemensamt äger ett sommarhus – det är viktigt att alla vet hur mycket tid och pengar var och en är beredd att lägga ner på underhållet.
Hur era respektive privatekonomier ser ut är kanske inte något ni funderar så värst mycket på i början, men efter ett tag kommer det oundvikligen att hamna i fokus. Eftersom ni äger lika stor del av bolaget kan det kännas rimligt att ni också lägger ner lika mycket tid på det. Men medan din kompanjon har ett ordinarie halvtidsjobb och bara lägger till några arbetstimmar kanske du redan jobbar heltid. Då blir du tvungen att jobba extra mycket eller gå ner i tid på ditt ordinarie jobb, något som innebär att du förlorar intäkter. Du får helt enkelt en direkt kostnad för ditt engagemang i ert gemensamma företag. Hur det ska hanteras är något ni behöver fundera på. Den ekonomiska uthålligheten hos er båda, det vill säga hur länge ni klarar att vara utan intäkter, kanske också ser olika ut. Även det behöver ni resonera kring.
Om ni har dragit igång ert företagsprojekt parallellt med era ordinarie jobb, med målet att så småningom säga upp er för att helhjärtat ägna er åt det gemensamma bolaget. Då är det viktigt att ni diskuterat när det ska ske, det vill säga vilken punkt ert företag ska ha nått för att ni ska våga säga upp er. Troligtvis säger ni inte heller upp er samtidigt. Vem av er är det då som ska säga upp sig först? Den som först lämnar sin fasta anställning tar dessutom en större risk. Därför är det också viktigt att ni pratar om hur den av er som gör det ska kompenseras för det.
Det allra svåraste. Det man verkligen inte vill tänka på när man startar. Men hur gör ni om en av er efter en tid vill lämna bolaget? Att lämna ett bolag som man själv är delägare i är betydligt svårare än att lämna en anställning, något många inte tänker på. Precis som när ett gift par med barn skiljer sig finns det lagar som reglerar vars och ens ansvar. Om du och din affärspartner har ett aktiebolag kan du inte lämna bolaget förrän du hittat en köpare till dina aktier. Att din partner har ekonomiska möjligheter att köpa din andel är inte något självklart. Visserligen kan du stanna kvar som delägare, men vilka blir då konsekvenserna för den andra personen? Det är inte självklart att din kompanjon kommer att ha tillräckligt med energi för att driva verksamheten vidare på egen hand när du sitter med 50 procent av aktierna och ska ha del av den årliga vinsten, utan att göra ett handtag. Om ni istället har ett handelsbolag kan du inte lämna utan att bolaget läggs ner. Den som stannar kvar kan visserligen göra om handelsbolaget till en enskild firma eller aktiebolag, men det är en ganska komplicerad process.
Det finns med andra ord en hel del att gå igenom redan från start. Men om ni gör det ökar ni markant chanserna för att ert gemensamma företag kommer att bli en givande och lyckad resa. Väldigt många bolag som nått stora framgångar har börjat med en stark relation mellan två personer. Många egenföretagare upplever också att det är jobbigt att inte ha någon att bolla med. Men en affärspartner vid din sida är du aldrig ensam, vare sig i motgång eller medgång.