Guide: Bestäm vart du är på väg

GoMonday

Den här guiden är för dig som känner att det är dags för en förändring i jobblivet, men inte vet vad. Du har den där känslan av att det är dags att ta ett steg vidare, men är osäker på vart du ska ta vägen. Det finns ju så många alternativ – vad är egentligen rätt – för dig?

I den här guiden presenterar vi några verktyg för att du ska få en bättre bild av din övergripande riktning i jobblivet.

Efter att du läst den här guiden kommer att ha en mycket mer stabil grund att stå på när du söker dig vidare. Och framförallt: Du kommer att känna dig lite mindre vilsen, lite mer tydlig, lite mer självsäker.

Om du redan har en rätt bra bild av vad ditt nästa jobb ska vara, så behöver du inte den här guiden. Då kanske du snarare ska hoppa direkt till Sök jobb på rätt sätt.

Jag vet inte vad jag vill,
men jag vet att jag vill något

Den här guiden är för dig som har en känsla av att det finns något mer där ute. Något som skulle vara annorlunda, mer givande, eller helt enkelt bättre, än det du gör idag. Du vill hitta din väg att gå i jobblivet.

För många människor kommer de där känslorna då och då hela livet. De kommer i vågor. Ibland är de starkare, ibland märker man knappt av dem. Men de finns där. Det kan vara en blandning av nyfikenhet, otålighet och ibland vilsenhet eller frustration. Ibland uppstår känslorna när något inte känns bra på det jobb du redan har – eller när du står inför en uppsägning eller redan har tappat jobbet. Men det behöver inte finnas några negativa känslor – ofta behöver man ju göra en förändring även om allt egentligen redan känns rätt bra. Ofta är det som allra svårast då, eftersom man lätt blir rädd att förlora något när man söker sig vidare.

Över en tredjedel av befolkningen funderar på om de verkligen är på rätt plats. Eller om de borde byta jobb och inriktning. Så du är inte ensam. Men hur gör man för att ta ut en ny riktning för sig själv? Eller bli tydligare med det man redan visste och landa i att det faktiskt är rätt väg att gå?

Vad är en riktning?

Ibland känns det som att ju mer man frågar sig vad man egentligen vill, desto mer vilsen och förvirrad blir man. Och det kanske inte är så konstigt. Det är inte så ofta som vi tillåter oss att ställa de djupare frågorna, så när vi väl gör det blir det som en kedjeeffekt: En fråga leder till nästa. Varje svar öppnar för nya frågor. Och en liten osäkerhet växer till flera. Vi inser snabbt att det är mycket mer mångbottnat och att det finns många fler dimensioner än vi ursprungligen anat.

Men det är inte så farligt att det är stort och spretigt. Låt tankarna gå åt olika håll och ha flera spår öppna. Det är inte ett exakt mål du ska söka efter och du behöver inte bestämma dig för en sak.

Så beskriver du vart du är på väg

... utan att du skriver rakt ut att du söker jobb

I den här guiden kommer du att staka ut en grov riktning framåt. För att börja i rätt ände ska vi först titta på hur det kan se ut. Här är några exempel på vad vi menar med en riktning:

“Jag vill jobba mer praktiskt och tror därför att jag ska släppa projektledning och åter bli designer. “

“Jag vill vara kvar inom ekonomiområdet. Men jag vill komma i kontakt med fler olika sammanhang, så jag tror att jag ska jobba som ekonomikonsult istället för som anställd.”

“Jag gillar mitt jobb på H&M men jag vill vidare, till ett annat stort företag, gärna inom mode, men där jag kan växa mer och få större ansvar. “

“Jag vill fortsätta som projektledare, inom offentlig sektor, men jag vill vara i en relativt liten och ny myndighet som ger mig möjlighet att vara med och bygga upp något innan alla rutiner är satta. “

Som du ser ger ingen av dem ett exakt svar på vad du ska söka för jobb eller vilken typ av företag du ska starta. Däremot ger dem en tydlig riktning för vad du ska leta efter – och vad du snarare ska hålla dig borta från.

Att ta ut en riktning handlar inte om att se exakt vad nästa jobb eller uppdrag är. Det är visserligen skönt men risken är att du står där igen och känner dig lite vilsen lite senare. Och att du begränsar dina val. Det du behöver är något att luta dig tillbaka på – som inte är skrivet i sten men som heller inte förändras alltför lätt. Det är bara då du kan börja känna att du vet vart du är på väg.

En bra riktning öppnar flera alternativ. Den ger en känsla av vilket håll du är på väg åt, men inte exakta svar. En bra riktning kommer att hjälpa dig att kunna se flera vägar framåt.

Här är ytterligare några exempel:

“Efter 12 år inom ett litet bolag har jag lärt mig att använda resurser på ett effektivt sätt. Mitt företag har helt enkelt inte råd annars. Det tvingar fram smarta lösningar och jag gillar det. Men jag har också sett att det begränsar vad vi kan åstadkomma. Jag vill nu ta med mig mina erfarenheter och jobba i en större organisation med större muskler. “

“Jag har varit på ett konsultbolag i några år. Gillar att få jobba med olika kunder och komma in i olika verksamheter. Men jag får också hela tiden sitta med i projekt som ligger lite utanför det jag allra helst vill göra. Jag kommer därför att starta eget alternativt söka mig till ett mycket större bolag där det finns mer utrymme för att fokusera på just min expertis. “

En viktig sak att lägga märke till med de här riktningarna (och de tidigare exemplen) är att de alltid beskriver någon form av före och efter. Det är just vad vi menar med en riktning: Du är på väg från något till något. Det behöver inte betyda att du ska göra en jätteförändring, men det måste ändå vara en förändring.

“Jag vill fortsätta med det jag gör på samma sätt som idag” menar vi inte är en riktning. Det är inget fel i att gilla det man gör och vilja fortsätta med det. Men ska du komma över den där gnagande känslan av att du inte riktigt vet vart du är på väg, så måste du börja tänka i före och efter.

Det handlar dessutom inte bara om att det ska kännas bättre. Ännu viktigare: Det handlar om hur du ska ta dig dit. När du söker ett nytt jobb eller ett nytt uppdrag, är det nämligen genom att vara tydlig med vad du vill och vart du är på väg, som du kommer att till slut få det. De där formuleringarna av riktning är inte bara för dig själv – du kan också använda dem när du faktiskt söker ett jobb, pitchar om ett uppdrag eller presenterar dig för andra människor. Riktning inspirerar och hjälper andra att förstå dig och placera dig i ett sammanhang. En riktning visar på ambition, potential och vilja att lära.

En bra riktning svarar på tre frågor

Antag att du fick ett erbjudande nu idag om ett nytt jobb. Alltid smickrande förstås. Men hur skulle du tänka för att veta om det var rätt att hoppa på det? Du skulle förmodligen vilja veta mer om vad det innebär. Vad ingår i tjänsten? Vad är det du ska göra?

Du skulle förmodligen känna att en del av de saker du ska göra var helt rätt – och en del kanske mindre lockande. Du skulle självklart jämföra det med vad du har idag. Visst, den nya tjänsten innebär att du får ha mycket kundkontakt, vilket du gillar. Men du har ju redan mycket kundkontakt idag. Så frågan blir: Skulle du få mer kundkontakt än du redan har? Och kanske finns det annat du också vill göra mer av än tidigare?

Att ta ut en bra riktning är att svara på de frågorna i förväg. Innan du får erbjudandet. Alltså att veta vad du egentligen skulle vilja göra mer. Alltså:

  1. Vad vill du göra mer av?Troligen skulle du inte stanna vid frågorna om vad du ska göra. Du skulle också vara nyfiken på sammanhanget. Vem skulle du jobba med? Hur stor är organisationen och vad innebär det för dig? Hur jobbar dem? Och hur är det jämfört med idag? Underbart att du får mer kundkontakt, men det här är en jättestor organisation och du trivs egentligen rätt bra i en liten organisation där alla känner alla. Även de frågorna kan du börja besvara i förväg för att ta ut en riktning. Med andra ord:
  2. Vilket sammanhang vill du vara i och fungerar som bäst i? Inte sällan står man ändå kvar med viss osäkerhet även när de där frågorna är besvarade. Och det har ofta att göra med att man behöver ett lite mer långsiktigt perspektiv. Om du nu tar det där jobbet du fått ett erbjudande om, vart leder det dig sen? Även om du får göra mer av det du gillar och får göra det i ett sammanhang som fungerar ännu bättre än ditt tidigare jobb – är det långsiktigt riktigt? Vart för det dig i nästa steg? Så den tredje frågan blir:
  3. Vad är mer långsiktigt viktigt för dig i din utveckling och i ditt jobbliv?

För att sammanfatta så kommer vi fokusera på tre saker:

  1. Vad du vill göra mer av
  2. Vilket sammanhang du vill vara i och fungerar som bäst i
  3. Vad du värdesätter i din utveckling och i ditt jobbliv

Vi kommer att börja med den sista av frågorna. Den gör det lättare att komma vidare med de andra två. Men du kan förstås börja i vilken ände du vill.

Vad du värdesätter i din utveckling och i ditt jobbliv

Steg för steg kommer du att skriva ner antaganden om vart du är på väg. I det här kapitlet blir det två. Skriv direkt när du kommer på något, det behöver inte vara så genomtänkt och du behöver inte hitta bara en sak. Tvärtom är det en poäng att vara mer öppen. Du kommer att behöva göra en del val och välja bort saker, men det ger sig nog rätt bra när vi väl kommer dit.

Efter det här kapitlet kommer du ha en tydligare bild av hur din långsiktiga utveckling i jobblivet kan se ut och vad som är viktigast för dig. Du kommer också att ha dragit en del slutsatser om vad det innebär för dig och de val du gör. Även om det är lite mer långsiktigt än att bara se till nästa jobb, så kan det förändras längre fram. Du kanske inser att du kan få ännu större utväxling om du går en annan väg, eller om du prioriterar om. Kanske kan du se det lite som en vision, snarare än ett mål.

Förstå ditt sätt att utvecklas

Det är märkligt. Men oavsett hur bra det känns med kollegorna och jobbet i sig, så är det som att det inte räcker. “Kan jag aldrig bara vara nöjd?”

Jag har nått mina drömmar

Men är ändå inte nöjd, vad gör jag?

Det kan du nog inte. “Nöjda” är vi väl bara när det finns en viss rörelse framåt? Vi kan absolut gå till överdrift och att bara blint jaga utveckling och nya kickar leder ingen vart. Men för att det ska kännas meningsfullt krävs ändå en viss rörelse, en riktning framåt.

“Jag känner att jag kan ta vägen lite varstans. Det enda viktiga är egentligen att jag utvecklas.”

Ungefär så känner många. Men utveckling kan betyda väldigt mycket.

En del personer kan förundras över att vissa har jobbat på samma område år efter år, ibland 20-30 år, och känner fortfarande genuint att de utvecklas. Andra förundras över det motsatta: Hur en del personer kan byta jobb eller inriktning gång på gång och ändå tycka att det är lika utvecklande trots att de i viss mån får “börja om från början” vid varje byte.

Det verkar som att “utveckling” kan vara helt olika saker för olika individer.

Alltför ofta hålls vi tyvärr tillbaka av förutfattade meningar om hur det “ska” vara att utvecklas. Till exempel av vad chefer framhäver som viktigt eller vad organisationen premierar. Eller av vad vänner och föräldrar framhäver som viktigt. Kommer du från en miljö där du förväntas tjäna mycket pengar och gärna leda andra, så är det sannolikt så du uppfattar att det är så det ska vara. Och du mäter dig själv, i alla fall i viss mån, enligt den skalan. Du ser dina barndomsvänner och studievänner röra sig i den riktningen och även om du kanske inte vill det så jämför du dig lite med det. Du väljer sannolikt liknande jobb och liknande organisationer. Om det är ditt sätt att utvecklas på är det förstås bra. Men om du egentligen har andra drivkrafter kommer det förr eller senare att kännas som att du hamnat fel och inte vet vart du ska ta vägen härnäst.

Många som vaknar upp efter 10-15 år på samma bana inser plötsligt att de sprungit i fel lopp hela livet. De kan ha haft samma jobb under alla år – men borde ha bytt oftare. Eller de kan ha haft mängder olika jobb – men borde ha stannat längre på varje. Det här gäller både i klassiska välbetalda yrken som jurist, ekonom och ingenjör; och i mer humanistiskt eller samhällsorienterade yrken som statsvetare, sociolog eller konstnär.

Utvecklingsstilar

Professor Michael J. Driver och Dr. Kenneth R. Brousseau har identifierat fyra stilar som skiljer oss åt vad gäller drivkrafter i vår professionella utveckling. Den sortens typologier ska alltid ska tas med en nypa salt – det går inte att förenkla världen för mycket utan att tappa alla nyanser som ger den mening. Det är ju förstås inte så enkelt som att vi bara har en drivkraft. Vi människor är oändligt mycket mer komplexa än så. Men vi har ändå ofta en preferens i någondera riktning.

Genom att bejaka din egen utvecklingsstil och inte försöka gå emot den, kommer du att känna att du utvecklas bättre, får mer ut av ditt yrkesliv och lättare kan välja arbetsplatser och roller som passar just dig. Du kan undvika att färgas för mycket av andras bild av hur det “ska” vara och du kan mäta dig mot egen måttstock.

Här är hur vi ser på de fyra utvecklingsstilarna (anpassat utifrån bland annat Driver & Brousseau).

Högre position

Du vill hela tiden få större ansvar och befogenheter och klättra “uppåt” i organisationen. Du vill gärna ha chefens jobb eller en annan chefsroll ovanför den du redan är på.

Drivkraft: Du är tävlingsinriktad och tycker om att vara med och påverka, speciellt när det är betydande förändringar som ska genomföras. Du gillar ofta att jobba med omorganisationer och resultatfokus.

Belöning: Du uppskattar yttre belöningar så som löneökning, tjänstebil, bonus etc. Du vill också bli belönad med synliga tecken på att du utvecklas och får större ansvar i organisationen, såsom till exempel en ny titel.

Tänk på! Du trivs när du känner tillhörighet i organisationen och har tydliga mål att sträva mot som också ligger i linje med organisationens utveckling och mål. I en liten organisation, i en platt organisation eller i en organisation med stort fokus på konsensus och gemensamma lösningar kan det vara svårt att få utlopp för din energi. Det kan också vara svårt att hitta en plats i en expertdriven organisation, alltså en organisation där det vanligen är andra experter som blir chefer.

Djupare expertis

Du vill bli expert på ett område och tycker om att bli bättre och bättre på ett snävare och snävare område. Du koncentrerar dig på ett område som du vill bli bäst på. Jobbar inom samma område under en lång tid, kanske till och med hela livet.

Drivkraft: Du vill skaffa dig och ha kunskap inom ett område som andra inte kan lika mycket om. Du drivs av att känna sig smart, kunskapsrik och påläst. Du vill gärna vara den som andra frågar när de redan hört efter med alla andra.

Belöning: Du vill gärna få uppdrag som kräver din specialistkunskap, eller som gör att du får sätta dig in i ditt område ännu mer. Du tycker om att berätta om din kunskap för andra och du vill gärna fördjupa dig vidare, även om det kanske inte här och nu finns ett konkret uppdrag eller en kund som betalar. Att få ge ut en bok eller sitta i expertråd är typiska exempel på vad som motiverar dig.

Tänk på! Ofta innebär den här typen av expertkarriär att man blir erbjuden chefsroller, men det är inte alltid man trivs med det även om det kan locka (att vara chef innebär oundvikligen att du inte kan lägga lika mycket tid på att vara expert). Se också till att vidga ditt område så att du inte fastnar i ett område där du till slut är så specialiserad att det inte finns en marknad för din expertis. Tänk på att organisationer med få experter, kan vara svårare för dig att växa i eftersom du lätt saknar andra som delar ditt intresse (även om du å andra sidan lättare kan vara den som kan mest).

Göra ett bra jobb

Du stannar på samma område i många år och värdesätter stabiliteten och hur din kunskap utvecklas. Efter kanske 6-7 år rör du dig vidare till nästa jobb som har likheter med det du gjort senast, men som ändå tar det till ett nytt område.

Drivkraft: Att utvecklas och att känna att du behövs. Det är viktigt att du själv och människor runt omkring dig mår bra och att ni trivs tillsammans. Du vill känna att du gör ett bra jobb, att du bidrar och uppskattas.

Belöning: Att få utrymme för att utvecklas och skaffa dig ny kunskap, till exempel nya utmanande projekt eller kurser. Du finner värde i att kollegorna och gruppen mår bra, kan prata ihop sig, och har samma grundvärderingar.

Tänk på! Att inte bli för bekväm eller fastna på samma ställe för länge. Din karriär är beroende av att du själv finner mod och ser till att du kommer vidare. Baksidan av att vilja vara behövd och vilja ha det bra med kollegorna, är att det är lätt hänt att bli för bekväm och fastna för länge. Organisationer med för stor hierarki eller alltför små organisationer passar dig sannolikt mindre bra.

Göra nya saker

Du byter gärna både bransch, företag och arbetsuppgifter ofta. Det finns ingen given röd tråd i det du tar dig an och du rör dig fritt utan att ta hänsyn till gamla meriter när du söker dig vidare. När du känner att du “kan det här” så blir du uttråkad och vill vidare.

Drivkraft: Nyfikenhet och att få lära sig så mycket som möjligt inom vitt skilda områden. Lust styr framför strategi. Du tycker om att göra sådant som du aldrig gjort förut. Visar sig en möjlighet till något du inte utforskat förut, så är du gärna där och sätter dig in i det.

Belöning: Nya utmaningar och projekt som stimulerar nyfikenheten. Din belöning är inte primärt att göra mer av det du redan gjort, utan snarare att få göra något du inte gjort förut.

Tänk på! Acceptera att det är just utmaningar och “det nya” som driver och låt inte normer påverka dina val. Glöm samtidigt inte bort att du också behöver avsluta det du påbörjat, i alla fall en del av det, dels för din egen tillfredsställelse, dels för att du annars lätt trampar vatten och inte kommer till de större utmaningarna. Du trivs troligen bättre i organisationer där mycket är på gång, eller små organisationer under tillväxt.

Hitta din stil

Om du bara går på magkänslan, vilken eller vilka av de fyra är mest du? Är det någon som känns direkt fel?

Gör det nu. Sätt en av dem fyra som “minst jag” och en av dem som “mest jag”.

Jämför din spontana bild med hur det sett ut för dig tidigare. Titta bakåt på ditt eget yrkesliv och på vilka förändringar du gjort. Även om vi inte alltid känner till vår egen stil, finns det ofta ledtrådar i historiken. Har du jobbat med samma expertisområde under en längre tid och intresserar dig för området lite mer än vad ditt jobb egentligen kräver, så är det mycket möjligt att du är expert. Har du däremot bytt i ganska korta cykler, gjort tvära kast och kanske startat en del projekt på sidan om, så talar det mer för att du drivs av att göra nya saker.

Svenska Decision Dynamics har utvecklat ett test för att förstå sin egen utvecklingsstil. Det är ett givande test som kan ge många insikter att ta med sig.

Låt din utvecklingsstil guida dina val

Den stil du har kan mycket väl stå i konflikt med den plats du befinner dig på i jobblivet. Det är en vanlig orsak till den där känslan av att något är fel och att det kanske finns något annat som väntar. Svårare än så behöver det inte vara. Det är klart att om du vill i en riktning utan att förstå det och utan att ha möjlighet till det, så kommer det kännas vilset och tomt.

Din stil påverkar dina val. Så här:

Högre position förutsätter att det finns utrymme att stiga. När du överväger en ny position, fundera på om den tar dig uppåt eller om den är en språngbräda vidare till ett lite senare steg uppåt. Utvärderar du olika alternativ, så blir det viktigt att du ser inte bara ett steg framåt utan gärna två eller tre. Även om du ska tro stenhårt på dig själv, är det också viktigt att du ser att stora organisationer med en tydlig stark hierarki – som kan verka perfekta för din utvecklingsstil – inte är det enda alternativet. Mindre organisationer kan ha kortare väg till högre positioner. Och i en roll som konsult eller egenföretagare kan du i vissa fall ha möjlighet att tjäna mer och jobba mot högre skikt i olika organisationer.

Djupare expertis innebär färre och färre möjliga uppdrag – samtidigt som din chans att få de uppdrag som finns naturligtvis ökar. Ju mer din expertis växer desto mer sannolikt blir det att du hittar din nästa utmaning i en stor organisation som har utrymme för en egen expert, i en konsultverksamhet som stöttar de större organisationerna, eller som egenföretagare. När du överväger olika alternativ, tänk på att det är just expertis som driver dig. I väldigt många fall blandar vi samman expertis med ansvar och chefskap, vilket kan föra dig i helt fel riktning.

Göra ett bra jobb kräver att du hittar en plats där du kan lära dig och känna att du utvecklas. När du jämför olika alternativ, fundera på var du skulle lära dig mest och vad du helst skulle vilja lära dig. Fokusera på organisationer eller sammanhang där du kan få mycket utbyte av andra människor. Går du till exempel till en liten organisation där du kanske är ensam på ditt yrkesområde, så kan det bli svårt att få det utbyte du behöver. Leta efter en roll och en organisation där det i alla fall finns en del rutiner satta, men där det ändå finns visst utrymme för att fortsätta förbättra och dra lärdom av vad som fungerar.

Och drivs du av nyfikenhet, bejaka det. Vi får fortfarande ofta höra att vi måste bestämma oss, att vi måste välja en väg, att vi inte ska hoppa runt för mycket. Men det kan vara så att din väg är att förändras ofta. För valet av jobb kan det betyda till exempel att roller som förändringsledare, projektledare, egenföretagare eller konsult ofta fungerar bättre. Och väljer du organisation kan det finnas skäl att titta närmare på en liten organisation som växer, eller på en större organisation som står inför förändringar.

Sammanfattning

Det finns alltså flera sätt att utvecklas. Kan du se vilken stil du har så kan du också dra grova slutsatser om vilka jobb och organisationer som kommer att passa dig sämre och vilka som kommer att fungera bättre. Ser du din stil kan du också börja bejaka den och undvika att färgas för mycket av andras förväntningar och synsätt.

Nu är det dags att dra några första slutsatser. Prioritera de här fyra påståendena. Sätt en siffra 1-4 framför dem där 1 är det som stämmer bäst för dig och 4 är det som stämmer sämst. (För de flesta är fyran lättast, så ett tips är att börja där.)

  • Jag vill röra mig uppåt, mot större ansvar.
    Prova komplettera med till exempel:
    – Mitt nästa jobb är sannolikt i en större organisation där vidare steg uppåt är möjliga.
    – Mitt nästa jobb är nog i en lite mindre organisation där jag i gengäld kan komma in på en ännu högre position.
  • Jag är expert och vill fortsätta specialisera mig.
    Prova komplettera med till exempel:
    – Mitt nästa jobb finns sannolikt i en stor organisation där det finns utrymme för en expertroll inom det här området.
    – Mitt nästa jobb kan mycket väl vara i en liten organisation som har min expertis som sin kärnverksamhet.
    – Det är mycket möjligt att mitt nästa steg är att starta eget för att kunna fokusera på det jag är bäst på.
  • Jag värdesätter stabilitet och vill se att jag och gruppen utvecklas.
    Prova komplettera med till exempel:
    – Troligen finns mitt nästa jobb på en arbetsplats med relativt etablerade rutiner och mogna, välfungerande grupper.
    – Troligen söker jag en arbetsplats som har historik, där rutinerna sitter och jag kan fokusera på att göra mitt jobb.
  • Jag drivs av nyfikenhet, av att göra något jag inte gjort förut.
    Prova komplettera med till exempel:
    – Mitt nästa jobb är sannolikt något jag inte gjort förut.
    – Jag tror att mitt nästa jobb är i ett förändringsprojekt eller en organisation i förändring eller tillväxt.
    – Det är mycket möjligt att jag skulle vara bra som konsult, där jag får komma in i olika sammanhang.

Så, vad blev det för dig? Förhoppningsvis har du redan dragit en del slutsatser om vad som kan passa dig bättre och mindre bra. Och troligen har du redan nu fått en lite tydligare bild av vart du är på väg och hur du kommer att röra dig framåt de kommande åren. Nu går vi vidare till ett annat sätt att förstå vad som driver dig i jobblivet.

Förstå vad som är viktigt för dig

Vad är det som gör att du verkligen gillar det du gör och sammanhanget du gör det i? Det är förstås många faktorer som spelar in. Men fyra områden har tydligt forskningsstöd och återkommer enligt vår erfarenhet gång på gång i samtal med människor som har gjort eller står inför att göra en stor förändring.

Det handlar om att göra skillnad för andra (syfte), att se att din insats spelar roll (prestation), att du trivs med människorna runt omkring dig (relationer) och att du kan styra över hur du gör det (autonomi).

Det här de faktorer som påverkar hur väl investerad tid du känner att jobbet är. De kan göra att du på allvar gillar det du gör och ser fram emot att gå till jobbet.

Alla faktorerna är viktiga, men vad vi lägger mest värde vid varierar från person till person. Din livsfas påverkar också vad du prioriterar. Om du till exempel nyss flyttat till en ny stad, nyss separerat från din partner, eller nyss fått barn så påverkar det dina behov.

Vad som gör att ett jobb känns riktigt bra

Om du ser tillbaka på tidigare jobb kan du nog se hur de här faktorerna påverkat om du tyckt att det var ett bra jobb eller om du tyckte att det var mindre bra. Och förstår du det, blir det förstås lättare att se vad du ska söka efter framöver.

Börja med att placera ut dig själv i det här diagrammet. På en skala 1-6, hur bra tycker du varje del känns i ditt nuvarande jobb (eller i ditt förra jobb)? Är det något område du direkt ser skulle behöva bli bättre?

Gör det nu, sätt ut en liten cirkel i skalorna i diagrammet

Vi går lite mer på djupet för att komplettera och bekräfta om du tänkte rätt här.

Relationer

Att tycka om de du jobbar med och känna att det är ömsesidigt är viktigt. Relationer är avgörande för hur vi mår på jobbet. Det behöver inte alls handla om att du ska vara kompis med alla, men du bör ändå trivas, känna att det fungerar bra, att du i någon mån gillar dem du jobbar med.

Relationer handlar om:

  • Du trivs med dina kollegor och ni har kul ihop.
  • Du kanske till och med har en nära vän i organisationen.
  • Det är en trevlig och trygg stämning i gruppen.
  • Du gillar dem du jobbar med och de gillar dig.

Autonomi

Att få ha en självständighet och att bestämma hur jobbet utförs skapar motivation. Det handlar om att inte ha rutiner som motverkar att du gör ett bra jobb; inte ha ett regelverk som styr dig för mycket; och inte ha en chef som står och tittar dig över axeln. Det handlar också om att ha det stöd och de verktyg som du behöver – för om du inte har verktygen eller kunskapen för att göra ditt jobb, så kan du aldrig vara självständig i din roll.

Autonomi handlar om:

  • Egen kontroll över hur och var du gör ditt jobb.
  • Ägandeskap av dina uppgifter utan att känna dig för kontrollerad och styrd.
  • Arbetsplatsen gör det möjligt för dig att utföra ett bra jobb och du har de verktyg och förutsättningar som krävs för att kunna leverera.
  • Att själv kunna fatta beslut och känna att jobbet du gör är “ditt”.

Syfte

Vi behöver känna att det vi gör är viktigt på ett djupare plan, att det vi gör är bra och har ett syfte. De människor som känner att de bidrar till något mår generellt bättre. Det behöver inte handla om att rädda världen, för de flesta handlar det mer om att inte göra något ont.

Syfte handlar om:

  • Känna att organisationen gör något som är bra på ett djupare plan och känna en koppling till något större.
  • Du bidrar till något för andra människor, något som är större än dig själv och den organisation du jobbar för.

Prestation

Att lägga dagar av jobb på något bara för att inse att ingen behöver det, kan vara bland det mest demoraliserande som finns. Eller när du jobbat med något under en längre tid, men inser att det aldrig kommer att användas. För att må bra behöver du känna att du är bra på det du gör, att det du gör spelar roll och det kommer till användning. Vi behöver alla kunna gå hem och (i alla fall ibland) känna oss stolta över det vi gjort. Jag har gjort det som förväntades och på ett sätt som jag själv är nöjd med.

Att prestera och åstadkomma resultat handlar om:

  • Känna att du är bra på det du gör, att du blir bättre, att du presterar. Du har en viss skicklighet och du bemästrar det du gör.
  • Du får bekräftelse på det du gör, andra (helst din chef, uppdragsgivare eller kund) ser att det du gör är riktigt bra.
  • Du känner att du åstadkommer något och att det du gör spelar roll.
  • Du känner att du använder din potential och gör det du är bra på.

Hitta vad som är viktigast för dig

Här är en övning för att få en bättre uppfattning om vad som är viktigast för dig. Nedan kommer 12 påståenden om vad som är viktigt i jobbet. Din uppgift är att välja ut fyra. Om du bara fick välja fyra, vilka skulle det vara?

  1. Jag kan själv bestämma hur jag gör mitt jobb
  2. Vi spenderar en del tid tillsammans även utanför jobbet
  3. Jag använder de verktyg och arbetssätt som jag tycker fungerar bäst
  4. Jag kan växa som människa på jobbet
  5. Jag har friheten att utveckla och förbättra min roll och mitt ansvarsområde
  6. Jag har i alla fall några personer på jobbet som jag ser som vänner
  7. Att jag är bra på det jag gör
  8. Organisationen jag jobbar för gör något meningsfullt och viktigt
  9. Det jag gör spelar roll för min organisation, utan mig skulle det bli svårt
  10. Vi har det bra tillsammans på jobbet
  11. Jag tycker att jag åstadkommer något på jobbet
  12. Jag bidrar till att göra livet bättre, för andra

Så tolkar du dina svar

  • De första udda talen (1, 3, 5) motsvarar autonomi.
  • De sista udda talen (7, 9, 11) motsvarar prestation.
  • De första jämna talen (2, 4, 6) motsvarar relationer.
  • De sista jämna talen (8, 10, 12) motsvarar syfte.

Vill du ta ett steg till så kan du blicka bakåt på ett tidigare jobb och fundera på hur det var då. Om du tar den period i ditt yrkesliv då det har känts som allra bäst, hur såg det ut då? Det kan handla om en arbetsplats, en roll, ett projekt eller en begränsad del av dem. Har du en tydlig period då det känts mindre bra, så kan du göra samma sak där.

Reflektera över dina svar. Fundera på hur dina prioriteringar kan förändras under livet. Och på att det kan påverka andra områden, när du prioriterar ett område.

Men lön och förmåner då?

Det finns förstås massa andra saker som påverkar hur bra det känns på jobbet. Som lön, arbetstid, förmåner, semester eller avstånd till jobbet. Det är yttre faktorer och de har en stark påverkan på om vi är nöjda på jobbet. Utan att de här faktorerna är uppfyllda så blir vi snabbt missnöjda med jobbet eller mår till och med dåligt.

Pendla några timmar varje dag fungerar under en period, men efter ett tag tär det för mycket på krafterna så även det mest givande jobb blir tröttsamt och oengagerande. Att klara sig med lägre lön fungerar också en period, framförallt om jobbet är starkt stimulerande på andra sätt, men efter ett tag blir den låga lönen för de flesta en faktor till missnöje. Ännu värre blir det om du har markant lägre lön än andra, trots att ni gör ungefär samma sak. Känslan av orättvisa blir snabbt så stark att även det mest stimulerande och meningsfulla jobb som finns blir outhärdligt.

Även om de yttre faktorerna är viktiga, så kan de aldrig göra oss lyckliga. (Vi använder “lycklig” här i brist på ett bättre ord, du får lägga in din egen tolkning. Men lycklig är inte detsamma som nöjd. Det är något mer än nöjd.) Det är inte för att vi bor nära jobbet eller har hög lön som vi ser fram emot att gå till jobbet på måndag morgon. Avståndet till jobbet, lönen och en bra fysisk arbetsmiljö kan på sin höjd göra jobbet uthärdligt. Men inte mer än så. Aldrig mer än så. Därför är det viktigt att du inte lägger mest fokus där.

10 tips för att få rätt lön

Börja agera på det

När du börjar få en bild av vad som är viktigt för dig, kan du också se över vad du kan förbättra redan här och nu. Och när du ska fatta ett beslut om kommande jobb eller uppdrag, kan du lättare analysera dem och förstå för- och nackdelar.

Så ökar du autonomi

Autonomi är ofta starkt kopplat till närmsta chef eller uppdragsgivare, till vilka verktyg och rutiner som finns och till vilka resurser som existerar. Många av de som starkast värdesätter autonomi startar vid något tillfälle eget företag. Bygger du upp en stabil verksamhet som ger ett visst överskott, så kan du i många fall få som absolut mest självständighet genom att driva eget. Men det är långt ifrån enda vägen. Många ansvarsfulla roller ger autonomi, men var noga med vilka organisationer du vänder dig till. Ju större organisation, ju längre historik, ju mer styrd av lagar och regler – desto mindre autonomi finns normalt för respektive medarbetare. Ledarskapet är förstås också centralt. Om du värdesätter autonomi måste du titta på vilken kultur och vilket ledarskap som organisationen har. Hur fattas beslut i organisationen?

I den roll du har idag kan du försöka öka din autonomi genom att utveckla rollen tillsammans med din chef. Ta en diskussion om hur rollen kan bli mer självständig och hur du kan bli mer oberoende. I många fall kan det finnas uppsidor för organisationen, till exempel i ökad flexibilitet, färre flaskhalsar och kortare ledtider. Fråga vad som krävs för att du ska få större självständighet eller större mandat. Se också över de verktyg och metoder du använder; förbättra det du kan och lyft upp annat som förslag. Sist men inte minst, att få göra på sitt eget sätt hänger ofta ihop med att bevisa att man faktiskt kan styra själv. För att nå dit kan du både behöva lägga i en växel till, och ta reda på mer om vad som faktiskt krävs. Men kom ihåg att olika organisationer fungerar på olika sätt: Är du i en kultur där mycket bygger på samförstånd och gemensamma lösningar, så blir det en kamp i motvind att försöka få stor självständighet.

Därför ska du googla chefen

En av fyra svenskar har sagt upp sig på grund av en dålig chef

Så ökar du prestation

Prestation handlar mycket om att kunna känna att man får något gjort, att man åstadkommer resultat. Det handlar bland annat om att matcha sin kompetens med det organisationen behöver och se till att få jobba med det man verkligen är duktig på. Även här spelar närmsta chef eller uppdragsgivare förstås stor roll – har du en otydlig chef och det är otydligt vad du egentligen ska åstadkomma så kommer det kännas frustrerande. Får du däremot mål att jobba mot och viss struktur i arbetssättet, så kan du nå hur långt som helst. Tänk på att en del organisationer kan vara mindre lämpade för dig. I en liten nystartad verksamhet där grundaren fortfarande har en viktig roll, kan det visserligen finnas väldigt mycket att göra, men det kan också saknas ansvarsfördelning och vara otydligt vad som egentligen är viktigt. I en organisation i stor förändring och mycket osäkerhet, kan det vara svårt att veta vad som egentligen ska göras och prioriteringarna kan förändras ofta. Det blir lätt frustrerande om du drivs av prestation.

Där du är idag kan du i många fall få mer utlopp för din prestation genom att förtydliga vad det är du ska åstadkomma. Ta upp det med din chef eller din uppdragsgivare, sträva efter att sätta mål som är tydligt mätbara och där ni båda vet när du är klar med det som ska göras. Förtydliga vad som ligger i din roll och vilket ansvar du har. Titta på hur de uppgifter du har relaterar till den större bilden: Hur svarar dina ansträngningar mot verksamhetens mål, eller mot vad andra avdelningar behöver? Därutöver finns förstås mängder av metoder för personlig produktivitet, men har du fokus på prestation så har du sannolikt redan tittat på en del av dem. En sak till: Fira dina framgångar och hjälp din organisation att göra det. I många organisationer läggs mer tid på att leta fel än på att fira vad som är bra – det är sådant som du kan hjälpa till att vända.

Så ökar du relationer

Relationer kan tyckas vara väldigt personligt. Det känns lätt som att antingen klickar man med de andra, eller inte. Och det finns absolut en poäng med att känna efter vilken typ av människor som jobbar på den arbetsplats du tänkt dig. Men relationer är mycket mer än så – vissa av de mest givande och starka relationer vi har är med människor som vi annars kanske inte hade träffat. Oavsett vilket, så kommer du att behöva bedöma hur stora möjligheter det finns till meningsfulla relationer i de tjänster du ser framför dig och i de organisationer du ser framför dig. Stora organisationer har ofta en fördel här, eftersom det finns så många människor och alltid är det några som du kan umgås med. Men en liten, tajt sammanbunden organisation eller avdelning kan i många fall vara det allra mest givande.

Bli proffs på att nätverka

Om du idag är i ett sammanhang där du inte riktigt får fullt utlopp för den sociala sidan, så kan du göra en hel del åt det. Oavsett om du är i en bra organisation eller i en dålig, så är det väldigt sällan någon som hindrar dig från att dra ihop en afterwork, bjuda med några kollegor på lunch eller arrangera en innebandyturnering. Sannolikt är du social som person och har inget problem att knyta nya kontakter, men tänk också på att våga fördjupa en del av dem. Sök dig till de som du har mer gemensamt med. De kan finnas på andra avdelningar eller till och med i en liknande roll men i andra organisationer, så starta nätverka och samarbeta över gränserna. Ta initiativ till aktiviteter, dela med dig mer om dig själv. Försök lära känna dina kollegor utanför jobbet ni gör. Sist men inte minst, har ni väldigt lite socialt utbyte idag kan det bero på att ni inte riktigt vågar blanda privat och jobb. Hjälp dina kollegor att släppa på illusionen att jobb är jobb och privat är privat.

Så ökar du syfte

Syfte är det område som tydligast utesluter vissa verksamheter. Är det viktigt för dig att det du gör har en positiv inverkan på andra människor, så kanske till exempel tobaksindustrin är helt utesluten. (Om det inte finns en roll på ett större tobaksbolag som handlar om att förvandla organisationen till att vara mer ansvarstagande …?) En del som drivs av meningsfullhet jobbar helst i ideell sektor eller i offentlig sektor, där det känns som att man kan göra stor skillnad för andra människor. Men även i privat näringsliv finns många möjligheter att göra något som är betydelsefullt för andra. Oavsett vad du väljer, kommer det att vara viktigt att du påminner dig själv om varför du gör det du gör. Allra viktigast är det i en junior roll, där den påverkan du personligen har kanske inte är jättestor. Du behöver se det du gör som en del i något större, se hur det du gör eller det ni gör hjälper andra människor.

Om det inte känns meningsfullt där du befinner dig idag, så är det mycket möjligt att det enda du kan göra är att byta arbete. Men några saker kan du också göra där du är. Börja med att se mer konkret på arbetets mening: Fundera på vilka människor som organisationen har en positiv effekt för. Lista vilka positiva effekter ni skapar. Säg sedan till dig själv: Vad vill du åstadkomma, vem vill du hjälpa, vad vill du bidra till? Fundera på hur du kan applicera det i det jobb du har. Kan du inte ändra i hela organisationen så ändra det du kan.

Sammanfattning

Det finns många faktorer som påverkar hur bra jobbet känns. Men fyra områden återkommer tydligast. Genom att ta ställning till vad som är viktigast för dig av de fyra, kommer det bli lättare att se en riktning framför dig. Du kommer lättare att veta vad du ska söka efter och vad du ska försöka undvika.

Dags att dra några slutsatser. Prioritera de här fyra påståendena. Sätt en siffra 1-4 framför dem där 1 är det som stämmer bäst för dig och 4 är det som stämmer sämst. (I den här övningen tycker de flesta att det är lättast att sätta ut ettan, så tipset är att börja där.)

  • Det viktigaste för mig är möjligheten att styra över mitt eget arbete (autonomi)
    Prova komplettera med till exempel:
    – Att se hur ledarskapet och kulturen fungerar kommer vara extra viktigt i nästa jobb. Jag behöver en kultur med tillit och där var och en får ansvar.
    – Det är möjligt att rätt väg för mig framöver är att starta företag.
    – Troligen finns mitt nästa jobb i en organisation som inte styrs alltför mycket av regler och rutiner.
  • Det viktigaste för mig är att ha bra relationer med andra på jobbet (relationer)
    Prova komplettera med till exempel:
    – Jag kommer att behöva andra människor omkring mig, sannolikt fler med liknande roll som jag.
    – Mitt nästa jobb är troligen i en organisation med stark kultur, etablerade arbetssätt och där det finns olika aktiviteter tillsammans med kollegorna.
  • Det viktigaste för mig är att det finns en större mening med det jag/vi gör (syfte)
    Prova komplettera med till exempel:
    – Mitt nästa jobb tror jag är i ideell eller idéburen sektor.
    – Troligen innebär mitt nästa jobb att jag får jobba hands-on med att hjälpa andra människor.
    – Nästa jobb bör vara i en organisation med starka värderingar och ett tydligt syfte.
  • Det viktigaste för mig är jag åstadkommer något, att vi kommer framåt (prestation)
    Prova komplettera med till exempel:
    – Mitt nästa jobb kan mycket väl vara i en organisation med tydliga resultatmål och tydlig styrning.
    – Det är möjligt att mitt nästa jobb handlar om att åstadkomma en förändring, ta oss från ett läge till ett annat.

Vad är viktigast för dig? Även om det kan vara svårt att välja så är det troligen någon av de fyra områdena som dominerar och någon som är mindre viktig. Om du bara får välja en, vad blir det då? Kan du se det så har du ytterligare en viktig pusselbit till hur du ska tänka kring nästa jobb. Försök att landa i det där som är viktigast för dig. Det kommer att ge en större känsla av riktning.

Skriv ner vad du kommit fram till

Så här långt har vi tittat på två saker: Ditt sätt att utvecklas och vad som är viktigast för dig i ett jobb. Förhoppningsvis har du redan dragit en del slutsatser. Dags att skriva ner dem och reflektera över dem. Till exempel så här:

Så här skulle det kunna se ut för en person:

“Jag vill röra mig uppåt, mot större ansvar. Jag tror att mitt nästa jobb är i en större organisation där vidare steg uppåt är möjliga. Därefter kanske jag går till en mindre organisation för att på så sätt kunna ta ett rejält kliv uppåt”.

(Ditt sätt att utvecklas.)

“Det viktigaste för mig är att det finns en större mening med det jag/vi gör. Mitt nästa jobb tror jag är i ideell eller idéburen sektor.”

(Vad som är viktigt för dig.)

Som du kanske märker så leder de två i kombination redan rätt långt. Det styr redan tankarna ganska hårt kring vad personen kan välja. Ett jobb på Sida kanske, eller en organisation inom FN? Vilka två meningar har du skrivit ner? Vart kan de tänkas leda dig? Det här var första steget i att bygga din riktning. Vi ska jobba vidare med två steg till.

Prata med en jobbexpert

Få personlig hjälp med ditt nästa steg i jobblivet

Vad du vill göra mer av

Ett jobb är en rätt komplex kombination av problem som behöver lösas och olika förmågor som krävs för att lösa dem. Ofta när vi är mitt uppe i det kan det vara svårt att se vad det är vi faktiskt gör. Självklart vet du på ett ungefär, men har du stannat upp och reflekterat lite mer noggrant på det?

Nästa steg i att definiera vart du är på väg är att bli tydligare med vad det är du egentligen gör på jobbet. Och vad du skulle du vilja göra.

Du har redan två antaganden från förra avsnittet om vart du är på väg i jobblivet. I det här kapitlet kommer vi att ta fram ytterligare tre.

Efter det här kapitlet kommer du ha en mer konkret bild av vad du söker i ett jobb: Det du handfast kommer att jobba med. Att definiera arbetsuppgifter och ansvar är svårt – och blir svårare och svårare ju mer komplex arbetsmarknaden blir – men du kommer ändå att kunna se vissa mönster. Det kommer hjälpa dig att veta bättre vad du söker efter när du undersöker olika möjliga vägar framöver.

Förstå vad du gör – och vad du vill göra

Som lärare undervisar man, som jurist företräder man sin klient, som säljare så… ja, säljer man. Men om du ser det lite mer i detalj. Vad lägger du din tid på? Vi kommer att titta på tre sätt att få en klarare bild över det. Dels det mest konkreta: Vad ägnar du din tid åt? Dels lite svårare: Vem gör du det för och vilken skillnad gör du?

Vi börjar med det som ofta är enklast: Konkreta uppgifter. Gör ett diagram och fyll i vad det egentligen är du gör på dagarna. Vad ägnar du din tid åt?

Är du säljare kanske du pratar med kunder, förhandlar priser, skriver offerter, följer upp och sköter din administration. Hur stor del av din tid är kall försäljning och hur stor del är varm?

Är du lärare kanske du har undervisning i svenska, undervisning i samhällskunskap, skriver prov, rättar prov och läxor, och sköter administration. Hur stor del av din tid går åt kontakten med föräldrar och hur stor del är förberedelser?

Och är du jurist kanske din tid mest består av klientmöten, att sätta dig in i rättsläget, upprättande av handlingar, utomrättslig förhandling och domstolsprocess. Hur stor del av din tid är MUF och hur stor del är HUF?
Rita upp ett diagram över vad du lägger din tid på.

Börja nu direkt. Ungefär så här:

Säljaren

Läraren

Juristen

Gå igenom en dag, jämför med förra veckan och förra månaden. Vad är det du lägger tid på? Försök att gruppera så du får 5-7 tårtbitar i ditt diagram. Har du för få så har du inte tänkt efter tillräckligt. Har du för många så blir det svårt att dra några slutsatser. Vill du gå mer i detalj är det bättre att du bryter loss en tårtbit och gör ett eget diagram över det. Till exempel lyfta ut Administration (som finns i alla jobb) och se vad det egentligen innefattar.

Ändra storleken på tårtbitarna så det känns rätt. Hur ser fördelningen ut? Var lägger du mest tid, var lägger du minst? Det är mycket möjligt att du redan här inser att du lägger en stor del av din tid på något du faktiskt inte tycker är så kul. Det må vara nödvändigt i jobbet, men är det inte så kul så kan det vara något att ta med när du funderar på förändringar du vill göra. Eller så inser du att du redan lägger det mesta av din tid på de mest stimulerande uppgifterna, men kanske går det att göra det ännu mer?

Ändra och lägg till

En riktning handlar om en förändring, om att gå från ett läge till ett annat. Ibland är det mesta bra, ibland vill man ändra på mycket. Prova ändra storleken på bitarna i ditt diagram. Hur skulle ditt jobb kunna se annorlunda ut?

Vi tar säljaren som exempel:

Slutsatsen här blir alltså ungefär så här:

  • Jag har lagt mycket tid på upprättande av offerter och har blivit riktigt bra på det. Men framöver vill jag ägna mindre tid åt det och mer tid åt kundmöten, där jag känner att jag kan göra som mest skillnad för kunden. Jag tror dessutom att det kommer att göra att jag kan sälja mer.

Det här exemplet ger en tydlig bild av en riktning. Från att lägga det mesta av tiden på att skriva offerter vill personen hellre lägga huvuddelen av sin tid på kundmöten. Kanske för att det är roligare, kanske för att det ger bättre resultat – det är individuellt. Men kärnan är att det finns en riktning personen vill gå i.

Mycket av det kan gå att göra på samma arbetsplats. Offertarbetet kanske kan effektiviseras för att lämna mer tid åt kundmöten? Kanske går det att jobba mer med mallar, eller förenkla hela offertförfarandet? Tiden för kundmöten kanske enkelt kan bli högre genom att sätta av dagar för bara möten? Eller ta hjälp av en kollega som är bra på att boka möten, men inte lika angelägen om att själv hålla dem?

Kanske inser du inte bara att du vill förändra fördelningen, utan även att du vill lägga till något du inte gör idag – eller helt sluta med något av det du gör. Våra intressen och värderingar förändras med tiden. Det som en gång var det allra mest givande och spännande att syssla med, kanske nu går på rutin och inte alls ger så mycket energi. Kanske finns det något helt nytt, som du kommit i kontakt med men ännu inte provat på.

Vi tar säljaren som exempel igen:

Slutsatsen här blir i stil med detta:

  • Jag har de senaste åren jobbat mycket med att skapa förtroende hos kunden men jag släpper det när affären gått i mål. Framöver skulle jag vilja följa kunden längre. Jag vill vara med och stötta kunden i att införa de lösningar vi säljer.

Sammanfattning

Dags att dra några slutsatser igen. Formulera det du kommit fram till i några korta meningar. Beskriv först hur det varit och därefter hur du skulle vilja ha det. Till exempel så här:

Säljaren:

Jag har lagt mycket tid på upprättande av offerter och har blivit riktigt bra på det. Men framöver vill jag ägna mindre tid åt det och mer tid åt kundmöten, där jag känner att jag kan göra som mest skillnad för kunden. Jag tror dessutom att det kommer att göra att jag kan sälja mer.

Jag har de senaste åren jobbat mycket med att skapa förtroende hos kunden men jag släpper det när affären gått i mål. Framöver skulle jag vilja följa kunden längre. Jag vill vara med och stötta kunden i att införa de lösningar vi säljer.

Några andra exempel:

Jag har de senaste åren allt oftare tagit på mig projektledarrollen, men jag känner att jag börjat glida ifrån det jag tycker är roligast. Framöver vill jag gå tillbaka till att jobba mer praktiskt med att skapa design och kommunikation.

Under de senaste åren har jag jobbat mycket med ekonomisk uppföljning men jag har mer och mer sett att det är svårt för verksamheten att implementera förändringar. Jag vill bitvis lämna det rent ekonomiska och börja jobba mer med att stötta verksamheten att genomföra förändringar.

Hur ser det ut för dig? Det här är inte alltid enkelt, men det är ofta ett både effektivt och väldigt konkret sätt att förstå vad du vill och vart du är på väg. Ibland kan bara insikten om vad du vill göra leda till att du snabbt kan röra dig ditåt i den roll du redan har. Prata med dina kollegor, prata med din chef, styr om ditt eget arbete, hitta nya sätt att jobba – ibland kanske det till och med finns något du kan sluta göra direkt, utan att det egentligen gör någon skillnad för jobbet.

Och om förändringarna här och nu är svåra, så gör insikten ändå att du vet bättre vad du ska leta efter i nästa jobb.

Förstå vem du jobbar för – och vem du vill jobba för

Ett annat sätt att förstå vad du gör – och se vad du skulle vilja göra mer eller mindre – är att titta på vem du jobbar åt, vem som så att säga är “mottagaren” av det du gör. Om vi återgår till exemplen med säljaren, läraren och juristen kan det se ut så här:

  • Som säljare jobbar du till viss del med B2B-kunder med en omsättning över 50 miljoner kronor. Det finns en professionell inköpare på andra sidan och hela processen har sin bestämda gång. Men du jobbar också med ett antal mindre kunder, där det ofta är direkt med grundaren eller ägaren du har kontakt. Det ser helt annorlunda ut, processen kan vara kortare men också mycket mer ostrukturerad.
  • Som lärare kanske du har tre klasser. En av dem är en exemplarisk grupp, utan problem, med höga betyg och god stämning. Din utmaning är att fortsätta stimulera gruppen och lyfta dem ännu högre. I de två andra grupperna finns det en del utmaningar och flera elever halkar efter. Dina utmaningar blir helt annorlunda och du behöver lägga fokus inte minst på att skapa en bra studiemiljö.
  • Som jurist kan det handla om vilka klienter du jobbar med och vilka situationer de befinner sig i. Även om du jobbar med en någorlunda homogen grupp av klienter, bitvis givet av det rättsområde du fokuserar på, så kan det finnas stora skillnader. Som humanjurist kanske en del av dina klienter är i särskilt utsatta lägen medan andra har mindre emotionellt tunga case. Vissa kanske är pålästa medan andra helt saknar förståelse för den juridiska processen. Inom förmögenhetsrätt kanske det går riktigt bra för en del av dina klienter, medan andra hamnat i stora svårigheter.

Gör samma sak som du gjorde nyss. Skapa ett cirkeldiagram och fördela vad du lägger din tid på. Även här är det viktigt att du inte skapar för få eller för många delar. Försök landa i 2-4. Så här skulle det kunna se ut för våra tre exempelpersoner:

Säljaren

Läraren

Juristen

Ändra och lägg till

Precis som tidigare, fundera på vad du vill ändra i diagrammen. Eller om det är något du vill ta bort eller lägga till. Kom ihåg att det vi gillar att göra, blir vi ofta bättre och bättre på – och just därför är det inte alls omöjligt att du redan där du är idag kan nå en bra bit på väg i din förändring. Jobbar du i ett team med sju jurister, är det mycket möjligt att den typ av klient du helst vill ha redan finns hos någon annan i gruppen – och de i sin tur vill gärna ha mer av någon klientgrupp du har. Ni har bara aldrig pratat om det på det sättet så tanken har inte uppstått. Små förändringar kan i många fall ske mycket snabbare än man tror.

Sammanfattning

Dags att dra några slutsatser igen. Formulera det du kommit fram till i några korta meningar. Beskriv först hur det varit och därefter hur du skulle vilja ha det. Till exempel så här:

  • Säljaren:
    Jag är bäst på stora B2B-kunder, de är roligare att jobba med eftersom det är större affärer och de har en tydlig process. Jag vill röra mig mer mot dem.
  • Läraren:
    Jag har haft många klasser de senaste åren där arbetsron varit mycket god. Det är underbart, men nu känner jag att det är dags för en ny utmaning. Jag vill börja ta mig an klasser där det finns större utmaningar, mindre stöd hemifrån och där jag kan känna att jag gör ännu större skillnad för eleverna.
  • Juristen:
    Jag har jobbat med många spännande familjerättsärenden och jag tycker att jag gör stor skillnad. Jag är mer framgångsrik i rätten än många av mina kollegor. Men där jag känner att jag gör allra störst skillnad är de fall där klienten varit i extremt utsatta lägen. Jag vill ha fler av de ärendena.

Vad fick du fram? Kan du dra några slutsatser liknande de här – eller på helt andra områden?

Förstå hur du kan och vill bidra

Vi vill gärna bidra. Gärna så mycket som möjligt. Det innebär att en annan del i att ta ut en riktning är att fundera på hur – och var – du bäst kan bidra. Var kan du göra mest skillnad? Var kommer din insats att betyda mest?

Vi vill alla göra skillnad. Vi vill det på olika nivåer – för vissa är det att göra skillnad för världen, för andra att göra skillnad för familj och vänner, för ytterligare andra är det mer personligt. Men det som återkommer oavsett vilken skillnad du gör, är att du behöver känslan av att det var just du som gjorde det. Du behöver känna att det du åstadkom var ett resultat av dina förmågor, din kunskap, din unika mix av kompetens. Att det inte bara var “tur”.

För att ta oss an det här ska vi börja med att identifiera vad är du är bra på – det är ju det du ska bidra med och göra skillnad med.

I de tidigare stegen i det här kapitlet har vi redan kommit in på vad du är bra på. De uppgifter du har och vem du helst jobbar för överlappar med vad du kan och är bra på. Men vi ska ändå titta lite närmare på det.

I det här kapitlet är det något i stil med de här formuleringarna vi är ute efter:

  • För att jag ska känna att jag bidrar behöver min känsla för form få komma fram.
  • Jag bidrar som mest när jag kommer med kreativa idéer.
  • En sak som kommer naturligt för mig och som jag behöver använda i framtida jobb är min analytiska förmåga, min förmåga att snabbt sätta mig in i komplexa frågor.
  • Jag gör som mest skillnad när jag får styra upp något som tidigare varit lite ostrukturerat eller otydligt.

En sak som är viktig att notera om de här påståendena, vilket vi kommer se mer längre fram, är att man snabbt kan upptäcka att skillnaden man gör kan användas på många olika sätt. Om du varit ekonom och ser det som din styrka att snabbt sätta dig in i komplexa ekonomiska frågor, så kan du ta med den förmågan till ett helt annat område, som juridik, teknik eller ett jobb som statlig utredare. Du kanske står inför att du saknar erfarenhet på området, men det kan ändå öppna vägar i andra riktningar än du tänkt dig. Och kanske är det just dit du ska härnäst?

Vad är kompetens?

Många människor har en alldeles för enkel syn på vad som är “kompetens”. Kompetens definieras bäst som: “allt det som gör att vi kan utföra en uppgift”. Det är alltså allt det som gör att vi kan utföra en uppgift. Det betyder att det du fick definiera i förra kapitlet (ditt sätt att utvecklas och vad som är viktigt för dig i ett jobb) också är en del av din kompetens. För att kunna utföra en uppgift behöver du ha ett mått av vilja.

Tre övergripande områden sticker ut när man tittar på hur människor bidrar. Det de flesta lyfter fram som viktigt är att deras kunskaper (det man “kan”) kommer till användning, att de får använda sina färdigheter (det man är bra på att “göra”) och att deras personliga egenskaper (hur man “är”) värdesätts. Erfarenhet är ett annat område som ofta lyfts fram, men går man lite djupare in på det så landar det nästan alltid i någon av de tre andra. Erfarenhet ger kunskap och färdighet och utvecklar personliga egenskaper.

Du behöver leta i alla tre områden och definiera för dig själv vad som gäller för just dig.

  • Kunskap: Vad jag vet
    En stor del av den skillnad du kan göra ligger i den kunskap du har. Det kan vara kunskap som du fått med en utbildning, lärdomar du själv dragit, insikter du samlat på dig om en bransch, eller kännedom om en organisation eller dess konkurrenter. En del kan du ha läst dig till och en del kan du har lärt dig genom erfarenhet. När du har läst den här boken kommer du exempelvis att ha mer kunskap om jobbliv och utveckling.
  • Färdighet: Vad jag kan göra
    Färdigheter, förmågor, begåvning. Det finns olika benämningar och går man in mer i detalj så kan man se skillnader dem emellan. Men det som är gemensamt med begreppen är att det handlar om vad du kan göra. Du behöver kanske vara bra på att ta emot kunder, vara snabb på att fatta beslut, eller hitta buggar i en teknisk lösning. Du kanske behöver kunna redigera text, brygga öl eller skotta snö. Eller dra logiska slutsatser, göra en planering eller leda andra människor. Du blir bättre på vad du kan göra, i första hand genom att faktiskt göra det.
  • Egenskaper: Hur jag är
    Förutom den kunskap du har och allt det som du har färdigheten att göra, är du också på ett visst sätt. Det kan vara alltifrån att du är kreativ, analytisk eller målinriktad, till att du jobbar bäst under press, är rolig eller är social. Ibland kallas det här för personliga egenskaper. Vissa hävdar att de är en djup del av vår personlighet som inte förändras över tid, eller till och med att de är medfödda. Oavsett hur det är med det, så är en sak säker: du kan, precis som med kunskap och färdigheter, träna upp dina personliga egenskaper och bli bättre.

Skapa din lista med kompetenser

Börja skriva ner vad du vet, vad du är bra på att göra och hur du är. Det skulle till exempel kunna se ut så här, i det här fallet en person som jobbar med att hjälpa grupper att genomgå förändringar:

Börja nu, skriv ner det första du tänker på under respektive rubrik.

Hur ska man veta vad man är bra på?

Det finns olika metoder för att ta reda på vad du är bra på. Eller “ta reda på” kanske är att ta i förresten. Metoderna kan ge dig en fingervisning, men sällan en komplett och exakt korrekt bild. Vad vi är bra på varierar över tid och beror dessutom på sammanhang. Att du är bra på att planera när det gäller fördelning av resurser i äldrevården betyder inte att du är bra på att planera i små eller medelstora företagsevent. Och att du har kunskap om arbetsrättslig lagstiftning i Tyskland betyder inte att du fortfarande har det om två eller tre, när lag och praxis kanske hunnit förändras.

Ett underlag du kan använda är förstås tester. Du kan göra tester för att mäta kunskap, för att mäta färdighet och för att mäta personliga egenskaper. Många tester är bra, men inga kommer att ge dig ett färdigt svar. Ett exempel är boken och personlighetstestet StrengthsFinder (av Tom Rath). Det är i din egen reflektion kring testresultatet som du kan börja nå insikter. Och det är inte förrän du provar tillämpa i verkligheten det som du sett i testerna, som du kan få ett kvitto på hur väl resultaten stämmer.

Det är klokt att ha pragmatisk inställning till tester. Det är förstås intressant att fundera på hur vetenskapliga testerna egentligen är och hur de är framtagna, men det viktigaste är ändå att se till hur du kan använda dem. Ger de dig ett underlag som du tycker är relevant för att förstå dig själv och fortsätta utvecklas, då räcker det.

Förutom tester är det centralt att prata med andra om vad de ser hos dig. Och snappa upp det de säger, när du inte ens frågar. Det finns mängder av tillfällen där vi får feedback från människor runt omkring oss, ibland utan att de själva tänker på det. Det kan vara en kollega som säger något i förbifarten, det kan vara en chef som tar upp något som gått bra eller mindre bra, eller det kan vara en kund, en vän, eller vem som helst egentligen. Precis som med tester, säger människor omkring oss inte sanningen med stort S, utan ger dig bara ett (sitt) perspektiv.

Så precis som med tester behöver du själv reflektera och bedöma relevansen. Det är viktigt att komma ihåg att vi har tendens att snabbt förstärka vad vi redan vet och förminska det som går emot vår befintliga uppfattning. Vi kan behöva påminnas om att det ofta ligger något i vad andra säger. Om du fem gånger får höra samma sak, då kan du nog vara rätt säker på att de har en poäng, alldeles oavsett vad du själv tycker. En bra utgångspunkt är att alltid börja med att utgå ifrån att andra har rätt. Det låter obekvämt och bakvänt för många, men testa! Nästa gång du hör något om dig själv, utgå från att det stämmer, från att personen har rätt. Utforska från den personens perspektiv, försök se det med den andra personens ögon. Vad bygger påståendet på? Vilka delar av dig är det personen ser?

Oavsett tester och oavsett vilken bild av dig själv som du får av andra, så landar det ändå i att du behöver bilda dig en egen uppfattning. Du kommer inte undan från att behöva tänka efter och att känna efter vad som stämmer.

Har du drabbats av "bluffsyndromet?"

Så undviker du att känna dig som den bluff du inte är

Sju andra vägar att ta reda på vad du är bra på

När vi pratar med människor i vår rådgivning testar vi olika metoder. Vi utvärderar kontinuerligt vad som fungerar bättre och vad som fungerar sämre. Några knep återkommer när det gäller att ta reda på vad man är bra på. Här är dem vi sett fungerar bäst. Prova, och se vilka som kan hjälpa dig.

1. Gillar och är bra på
Det vi är bra på och det vi gillar tycks hänga samman. Det är förstås inte så konstigt. När man gillar något gör man det mer och då blir man bättre på det. Och när vi är bra på något möter vi mindre motstånd och får mer tillbaka, så vi gillar det bara mer och mer. I praktiken innebär det förstås också att ett sätt att identifiera vad du är bra på, är att titta på vad du gillar. Det kan många gånger vara enklare. Vad ser du mest fram emot? Vilka uppgifter är roligast? När får du flow, försvinner in i ditt arbete och slutar tänka på tid och rum? När känns det som att du får som mest gjort? Skriv ner de tillfällena och fundera på vad det är du gör just då. Vilken kunskap, vilka färdigheter och vilka personliga egenskaper är det du använder vid just de tillfällena?

2. Utgå från resultat
Vad har du avslutat nyligen? Ett mål du har uppnått? Ett projekt som avslutats? En milstolpe? Höga omdömen i kundmätningar? Nöjda medarbetare? 1.000 genomförda samtal? Vad det än är, så utgå från det och ställ dig frågan: Vad krävdes för att göra det här? Det kan lösa en del knutar och få dig att inse aspekter som du inte tidigare hade tänkt på. En av våra medarbetare nådde nyligen till 1.000 cv-granskningar. Det fick henne att inse att hon är rätt tålmodig och ihärdig, vilket inte alls var något hon tänkt på tidigare. För att göra 1.000 cv-granskningar krävs det nämligen en hel del ihärdighet. Vilka resultat har du som du kan utgå ifrån? Vad säger de om vad du är bra på?

Få ditt CV granskat av en jobbexpert

3. Fundera på vad som behövs i din roll
Se din nuvarande roll från ett utifrån-perspektiv. Vad är viktigt i den här rollen? Fundera själv, fråga kollegor och gör research. Kolla vad andra arbetsgivare kräver för den här typen av roll. Troligen kommer det allra mesta att stämma överens med vad du redan vet, men du kan också upptäcka områden som du inte har tänkt så mycket på.

4. Tänk tvärtom
Det lite annorlunda men rätt kul metod är att tänka tvärtom. Istället för att fundera på vad du är bra – fundera på vad som skulle göra någon riktigt dålig på det jobb du har. Hur skulle en riktigt dålig socialsekreterare vara? Hur skulle en urusel projektledare vara? Hur är en finansanalytiker som inte lyckas över huvud taget? Brainstorma några minuter och skriv ner allt du kommer på. Det finns inget rätt och fel, allt ska skrivas upp oavsett hur galet.

En riktigt dålig projektledare kommer alltid sent, har inte koll på vilka personer som ingår i projektet, kan inte klä sig på ett lämpligt sätt, räknar fel på budget, överskattar alltid hur lång tid saker kommer att ta, skäller ut folk, förstår inte problemet som projektet ska lösa, är dålig på att kommunicera, kan inte logga in i projektverktyget och har ingen som helst förståelse för målet som projektet ska uppnå. Nu är det bara att ta punkt för punkt, vända den och fundera på hur det ser ut för dig. Kanske hittar du inte bara några saker som sticker ut som du är extra bra på, utan också några saker du skulle behöva bli bättre på.

5. Överlappningar
De allra flesta har lättare att se en av de tre kategorierna: Kunskap, Färdighet, Egenskaper. Kanske tänker du naturligt först på egenskaper, på hur de är snarare än på vad du har kunskap om eller kan göra. Men de tre överlappar ofta varandra. Den som har mycket kunskap på ett område, har ofta också färdighet som relaterar till kunskapen och personliga egenskaper som stödjer det. Har du en viss egenskap så har du ofta överlappande färdigheter och kunskap. Ta en person som till exempel har en analytisk personlighet och alltid tenderar att sätta sig in i saker och förstå dem på djupet. Det är naturligt att den personen också har färdigheter för det. Det också naturlig att personen har viss kunskap om analytiskt arbete och analytisk metod, kanske till och med gått kurser i det. Så är det lättare för dig att se en av de tre komponenterna – kunskap, färdighet, egenskap – börja där och fundera på vad som följer av det.

6. Glöm inte det du tar för givet
Har du tänkt något nyligen på att du är bra på att andas? Troligen inte, ändå är du bevisligen bra på det eftersom du lever. De saker vi gör allra mest, som vi är allra mest förtrogna med och har allra bäst koll på, har vi lätt att glömma. Vi tar dem så mycket för givna, att vi inte ens ser dem som viktiga.

Ta en person som jobbar med att skapa synlighet i sociala medier. Hon skapar innehåll till sociala medier, analyserar resultaten och gör förbättringar. Hon pratar också ofta med folk, både online och i fysiska möten om hur de upplever det hon postar. Och hon lyckas väldigt bra. Hon får de kanaler hon jobbar med att växa snabbt och hon skapar starka relationer med följare och kunder. Allt det där visste hon. Men det hon aldrig tänkt på förrän en vän tog upp det med henne, var att det som återkommer hela tiden är att hon är så bra på att ställa frågor och ta sig tid att lyssna. Det är genom att ställa frågor och lyssna som hon blivit framgångsrik på det hon gör. Men det hade hon aldrig tänkt på innan, eftersom det är så naturligt för henne.

Vad är det du gör hela tiden, som du inte längre tänker på men som alla andra inte skulle vara lika bra på? Fråga gärna vänner eller kollegor – de kan ha lättare att se det än du själv.

7. Släpp jante
Det är okej att vara bra på något. Till och med riktigt bra. Till och med bättre än andra. Det är inte så farligt att tänka tanken att vissa saker är du faktiskt riktigt bra på. För att få mer klarhet över vart du är på väg i jobblivet och vad nästa steg skulle kunna vara, behöver du kunna vara ärlig med dig själv. Det är inte ärligt att förminska sig själv. “Jag är väl inte bättre på något än andra”. Jo, det är du. Alla är inte lika bra på allt.

Prioritera din lista och bli mer specifik

När du har kommit så här långt har du troligen en lista med ett helt gäng kompetenser: Kunskaper, färdigheter och egenskaper.

Prioritera dem. Fundera på vad som är viktigast för dig. Vad som är mest utmärkande för dig. Vad som skulle kännas fel om du inte fick nytta av.

Gå sen längre än till abstrakta och breda ord. De betyder ingenting, varken för andra eller för dig själv. Vi tar en chef som exempel, han beskrev så här: “Jag är bra på ledarskap”. Inget fel i det, men det är väldigt brett. Han är interimschef (alltså en chef som hyrs in under en kortare period när det inte finns en ordinarie chef, eller när en större förändring genomförs) och när han tänkt en stund kompletterade han så här: “Jag är riktigt bra på att vända ett sjunkande skepp”. Och det kunde han backa upp: Han hade vid flera tillfällen kommit in som chef på en avdelning som inte fungerat bra, och lyckats vända den till mer nöjda medarbetare och bättre resultat.

Att vara bra på att “vända ett sjunkande skepp” är en bra beskrivning och de flesta kan nog förstå vad han menar. Men ska han kunna ta det vidare och fatta beslut om kommande uppdrag (i alla fall om de inte ska vara exakt samma sak som tidigare) så behöver han gå ännu lite mer på djupet. Vilka kunskaper är det som gör honom bra på det? Vilka färdigheter är det som krävs? Vilka personliga egenskaper är viktiga för att göra ett bra jobb? Här är det han kom fram till:

Notera att det du kommer fram till bör innehålla en riktning. Att bara konstatera att du är kreativ, ger ingen riktning. Men det krävs inte så mycket mer: Jag är kreativ och vill att mina kommande jobb ska ge utrymme för att tänka kreativt. Den där andra delen av meningen är viktig. Inte bara: “När jag har sett vilka problemen är driver jag den linjen stenhårt”. Utan snarare: “När jag har sett vilka problemen är driver jag den linjen stenhårt. Jag behöver uppdrag där jag får det mandatet.”

Hur ser din lista ut? Vad är du kan och vill bidra med, som känns som det du kan göra skillnad med?

Sammanfattning

Nu ska vi skriva ner slutsatser igen! Ta de saker du kommit fram till och skriv ner dem. Satsa på att inte ha alldeles för många, men åtminstone något från var och en av de kompetenserna: Kunskaper, färdigheter och egenskaper.

Till exempel så här:

  • För att jag ska känna att jag bidrar behöver min känsla för form få komma fram. (Färdighet)
  • Jag bidrar som mest när jag kommer med kreativa idéer. (Färdighet)
  • En sak som kommer naturligt för mig och som jag behöver använda i framtida jobb är min analytiska förmåga, min förmåga att snabbt sätta mig in i komplexa frågor. (Egenskap)
  • Jag gör som mest skillnad när jag får styra upp något som tidigare varit lite ostrukturerat eller otydligt. (Färdighet)
  • Jag kan oerhört mycket om familjerätt och framförallt vårdnadstvister, det är där jag vill lägga fokus framöver. (Kunskap)

Skriv ner vad du kommit fram till

Vi har tittat på tre sätt att definiera vad du vill göra mer av i ditt jobbliv. Dels utifrån de uppgifter du har, dels utifrån vem du jobbar för. Sammanställ det du kommit fram till. Vårt tidigare exempel med säljaren har vid det här laget kommit fram till det här:

  • Jag har lagt mycket tid på upprättande av offerter och har blivit riktigt bra på det. Men framöver vill jag ägna mindre tid åt det och mer tid åt kundmöten, där jag känner att jag kan göra som mest skillnad för kunden. Jag tror dessutom att det kommer att göra att jag kan sälja mer. (Vad du gör)
  • Jag har de senaste åren jobbat mycket med att skapa förtroende hos kunden men jag släpper det när affären gått i mål. Framöver skulle jag vilja följa kunden längre. Jag vill vara med och stötta kunden i att införa de lösningar vi säljer. (Vad du gör)
  • Jag är bäst på stora B2B-kunder, de är roligare att jobba med eftersom det är större affärer och de har en tydlig process. Jag vill röra mig mer mot dem. (Vem du jobbar för)
  • Jag kan elektronikbranschen utan och innan, det är där jag vill lägga fokus framöver. (Kunskap)
  • Jag gör som mest skillnad när jag förhandlar om komplexa affärer. Det är den typen av affärer jag vill jobba mer med. (Färdighet)
  • Jag är extremt ihärdig, jag släpper inte taget även om det tar väldigt lång tid att få igenom en affär. Jag vill jobba med den typen av väldigt långsiktig försäljning. (Egenskap)

Inte illa som riktning!

Som du kanske märker av exemplen ovan kan bara en enda av punkterna göra väldigt stor skillnad. Du behöver kanske inte mer än så. Har du fler så kom ihåg att du inte behöver uppnå allt på samma gång. Vi pratar om riktning här – inte exakta mål. Du kanske tar ett stort steg framåt i en av punkterna och de andra får vila under en tid. Men det kan förstås också vara så att insikten om vart du vill gör att du lättare att hitta det jobb som kombinerar flera av punkterna på samma gång, och på så sätt ta ett enormt kliv i rätt riktning.

Vilket sammanhang du vill vara i och fungerar som bäst i

Hur du gör ditt jobb – och miljön runtomkring – kommer att vara helt avgörande för hur bra det känns. Att ha en roll i en liten organisation kan till exempel vara väldigt annorlunda mot att ha samma roll i en stor organisation. Att jobba i en platt organisation gör jobbet helt annorlunda än att jobba i en toppstyrd organisation. Att jobba under press och tajta deadlines är det bästa för vissa men fungerar inte alls för andra.

Sammanhanget vi jobbar i handlar om den fysisk platsen, verktygen vi använder, metoder, arbetssätt, arbetsklimat, kollegor och mycket annat. För att identifiera ditt nästa steg behöver du fundera på var du fungerar som allra bäst. I vilket sammanhang som du är på topp.

I det här kapitlet kommer du att skapa en bild av vad som är viktigt för dig, för att du ska fungera som bäst. Troligen kommer du se flera faktorer som är viktiga. Tillsammans är dem en del i din riktning. Kanske hittar du fram till något där du uppnår allt på samma gång, men mycket mer troligt är att du steg för steg rör dig i den riktningen. De allra flesta jobb har något som inte är på topp – och det är ju därför en riktning är så bra. Den hjälper dig känna att du är på väg någonstans.

Förstå vad du behöver för att vara på topp

Den här gången börjar vi rakt på!

Prova komplettera den här meningen:

  • Jag jobbar bäst när jag … (exempel: när jag får gräva mig djupt in i ett ämne, när jag är under hård press, när jag vet exakt vad som behöver göras, när jag har en lista av uppgifter att checka av, när jag känner dem jag jobbar med)

Nu har du redan något att gå på. Vi tittar på det från några perspektiv till och kompletterar.

Utgå från de perioder då det känts som bäst

Om du tänker tillbaka på ditt nuvarande eller på föregående jobb, under vilka perioder har det känts bäst?

  • Jag hade som mest energi när… (exempel: när vi hade en tajt deadline, när alla jobbade i samma riktning, när vi fick ett nytt stort uppdrag, när jag jobbade utomlands)
  • Jag såg som mest fram emot att gå till jobbet under en period då… (exempel: väldigt mycket var på gång, då jag samtidigt gick en kurs, då jag jobbade tillsammans med Cattis)
  • Mina bästa dagar är när … (exempel: när jag vet exakt vad jag ska göra och bara kan bocka av, när jag får dra igång någonting nytt)

Utgå från när du varit i flow

Flow är den där känslan när du försvinner in i ditt arbete och slutar tänka på tid och rum. När du sitter och jobbar med något och alldeles glömmer bort hur tiden går. Du “vaknar upp” och inser att det gått flera timmar, utan att du märkt tiden passera. Ofta uppstår det när du sitter med något som är alldeles lagom svårt och utmanande och som du känner att du har koll på och behärskar. Försök se tillbaka och komma på när du varit i flow.

  • Jag glömmer tid och rum när … (exempel: när jag är mitt i händelsernas centrum, när jag planerar nästa företag jag ska starta, när jag sätter mig in i ett nytt område, när jag har möten med kunder)

Så blir du headhuntad på LinkedIn

De bästa tipsen för att maxa din LinkedIn-profil

Vad du är bra på och vad som är viktigt för din typ av jobb

Vi har alla olika personliga egenskaper. Saker vi på något sätt är naturligt bra på. På samma sätt kräver också de flesta jobb vissa egenskaper: Jobbar du med ekonomi kanske det är viktigt att vara strukturerad, jobbar du med reklam kanske kreativitet är viktigt, jobbar du i vården kanske det är viktigt att vara omhändertagande, jobbar du som säljare är det troligen viktigt att vara ihärdig och jobbar du i butik är det bra att vara service-minded. Så, prova komplettera meningarna nedan. Ändra begreppen utifrån vad som är viktigt för just dig:

  • Jag är som mest effektiv när … (exempel: när jag har en snäv deadline, när jag får sitta helt för mig själv)
  • Jag är som mest fokuserad när … (exempel: när jag jobbar hemifrån, när det är människor och rörelse omkring mig, när jag vet att andra väntar på mitt resultat)
  • Jag är som mest kreativ när … (exempel: när jag jobbar med kreativa människor, när jag står i duschen och funderar på dagen, när jag jobbar med människor som har andra kompetenser än jag själv)
  • Jag är som bäst på att ta emot kunder när …
  • Jag är som mest … när …

Bygg hur många som helst, du kommer lära dig mer och mer om vad som är ditt optimala jobbsammanhang.

Andra faktorer

Finns det andra faktorer du tror påverkar vad som fungerar bäst för dig? Här är några exempel, men du kan säkert hitta fler:

  • En bra chef ska … (exempel: ska låta mig göra min grej, ska ha kunskap på mitt område)
  • En stark kultur för mig har … (exempel: högt i tak, tydligt ansvar, mångfald)
  • De verktyg jag helst använder är …
  • På kontoret är det viktigt för mig att …

Sammanfattning

Ska du känna att dina dagar leder någonvart, så behöver du inte bara gör rätt saker, du behöver också vara i rätt miljö. Många faktorer spelar in, men ofta är det vissa som sticker ut och återkommer tydligare. Till exempel om du helst jobbar fokuserat utan störmoment utifrån, eller om du jobbar bättre i en miljö där mycket är på gång runt omkring dig. Eller om du tycker det är lättast att försvinna in i det du gör när du har en tajt deadline och jobbar mot klockan, eller om det fungerar bäst när du har gott om tid och kan planera i förväg. Såna här punkter kan du ha kommit fram till nu:

  • Jag är som mest effektiv när jag får sitta helt för mig själv
  • Jag är som mest kreativ när jag jobbar antingen med specifika problem eller alldeles i början av något nytt projekt
  • Jag har som mest energi när jag ser att det jag gör långsiktigt kan leda till något mycket större

Vilka punkter finns på din lista?

Skriv ner vad du kommit fram till

Dags att prioritera i det du kommit fram till. Troligen har du hittat ett gäng saker som är viktiga för dig, nu gäller det att välja ut de som sticker ut mest och som du tror kommer påverka dig mest. De är en del av din riktning framöver – det är de sammanhangen du ska söka dig vidare till.

Skriv ner det som är viktigast för dig. Till exempel så här:

  • LINA: Jag jobbar som bäst när jag får sitta ostört och gräva ner mig i något. Jag behöver hela dagar som är tomma, utan att jag till exempel behöver svara på något från kollegor, för att jag ska kunna komma in i min “zon” och vara maximalt produktiv.
  • AMIR: Det finns inget mer stimulerande än att mobilisera alla krafter här och nu, inför ett akut läge. Jag fungerar som bäst när jag är mitt i händelsernas centrum, där det händer.
  • FRIDA: Jag får mina bästa idéer i duschen. Där kan jag ju inte jobba, men vad det betyder för mig är att jag måste ha ett jobb med viss flexibilitet och där jag inte förväntas vara kreativ här och nu utan kan jobba i min egen takt.

Vilka formuleringar har du skrivit ner? Och hur känner du för det? Får du viss energi redan av att titta på vad du själv skrivit så har du definitivt kommit framåt!

Sätta samman de tre delarna

Nu ska vi plocka ihop bitarna och se vad du har. Först tittade vi på två sätt att förstå vad du värdesätter i din utveckling och i ditt jobbliv. Sedan har vi tittat på tre sätt att få koll på vad du vill göra mer av. Och slutligen har vi tittat på i vilket sammanhang du fungerar bäst. Har du följt med i det så har du formulerat minst sex slutsatser om vart du är på väg, troligen en lista med betydligt fler. Nu är det dags att samla dem, prioritera, komplettera och stryka. Sammantaget kanske din riktning ser ut så här:

  • Jag vill röra mig uppåt, mot större ansvar. Jag tror att mitt nästa jobb är i en större organisation där vidare steg uppåt är möjliga. Därefter kanske jag går till en mindre organisation för att på så sätt kunna ta ett rejält kliv uppåt. (Ditt sätt att utvecklas.)
  • Det viktigaste för mig är att det finns en större mening med det jag/vi gör. Mitt nästa jobb tror jag är i en organisation som jobbar för bättre miljö. (Vad som är viktigt för dig.)
  • Jag har de senaste åren jobbat mycket med att skapa förtroende hos kunden men jag släpper det när affären gått i mål. Framöver skulle jag vilja följa kunden längre. Jag vill vara med och stötta kunden i att införa de lösningar vi säljer. (Vad du gör)
  • Jag är bäst på stora B2B-kunder, de är roligare att jobba med eftersom det är större affärer och de har en tydlig process. Jag vill röra mig mer mot dem. (Vem du jobbar för)
  • Jag kan elektronikbranschen utan och innan, det är där jag vill lägga fokus framöver. (Kunskap)
  • Jag gör som mest skillnad när jag förhandlar om komplexa affärer. Det är den typen av affärer jag vill jobba mer med. (Färdighet)
  • Jag är extremt ihärdig, jag släpper inte taget även om det tar väldigt lång tid att få igenom en affär. Jag vill jobba med den typen av väldigt långsiktig försäljning. (Egenskap)
  • Det finns inget mer stimulerande än att mobilisera alla krafter här och nu, inför ett akut läge. Jag fungerar som bäst när jag är mitt i händelsernas centrum, där det händer. (Sammanhang)

Du behöver förstås inte ha åtta punkter och det kan vara klokt att inte ha fler. Ringa in dem du känner mest för. Gå lite på känsla: Vad får du mest energi av? Vad känner du mest för att ta tag i?

Men vänta! Ungefär här måste du lämna skrivbordet och sluta fundera. Du behöver ut och testa dina hypoteser mot verkligheten. Det du har kommit fram till, vilka roller, branscher och organisationer kan det leda dig till? Är det som du tror att jobba där? Finns det andra vägar att gå, som du inte alls tänkt på, som tar dig ännu längre i den riktning du är på väg? Var någon av dina hypoteser kanske fel? När du står inför faktiska möjligheter kan det mycket väl visa sig att du tänkt fel – det där med att du vill känna att det finns en större mening kanske till exempel visar sig vara mindre viktigt än du trodde.

Få personlig hjälp av en jobbexpert

Ta reda på vad du vill och vart du är på väg

3 exempel

Som inspiration kommer här exempel på tre personer, vad de skrivit i sin riktning och vad det lett dem fram till.

Susanne

  • Jag är väldigt social. Jag gillar människor och de gillar mig. Det är viktigt för mig att vara i ett sammanhang där jag gillar människorna och där jag kan hjälpa människor. Jag tror att det i första hand är i ett litet team, snarare än i en stor organisation.
  • Jag jobbar som bäst när jag har flera olika saker på gång samtidigt. Jag blir effektivare och får mer energi. Jag behöver en roll där jag inte sitter med samma frågor hela dagarna. Troligen en konsultroll där jag jobbar med flera olika kunder.
  • En bra chef för mig är någon som lyssnar på vad jag har att säga och som utmanar mig. Det kommer att vara viktigt för mig att inte bara välja jobb, utan välja en chef jag gillar att jobba med.
  • Jag är bra på att höra vad folk faktiskt menar, “bakom” det de säger. Och jag är bra på att skapa förtroende. Jag behöver en roll där de färdigheterna betyder något. Troligen där jag får jobba direkt med människor, snarare än “bakom kulisserna”.
  • Autonomi är viktigt för mig. Jag vill ha ett jobb där jag får känna att jag självständigt kan prestera här och nu – att det är upp till mig att lösa det i varje situation.

Susanne jobbar idag som rådgivare om jobbliv på Go Monday. Hon hjälper människor vidare i jobblivet, framför allt genom korta individuella samtal på telefon. Det innebär att hon får hjälpa människor och det innebär att hennes förmåga att lyssna och att skapa förtroende får en central betydelse. Hon har också en självständig roll där hon kan känna att hon får prestera “här och nu” i varje samtal. Eftersom varje samtal är en ny kund får hon utlopp för viljan att ha flera saker igång samtidigt – hon jobbar dessutom deltid och kan på sidan om driva sitt eget företag.

Jeanette

  • Jag är expert, jag vill bli bättre och bättre på det jag gör och specialisera mig mer och mer. Jag tror att nästa roll kan vara i ett eget företag, eller på en specialiserad konsultbyrå. Kanske i en större organisation som har utrymme för någon med den expertisen.
  • Jag jobbar bäst när jag har en tydlig roll, där mitt bidrag är väldigt tydligt. Jag vill jobba mer inom mitt specialistområde.
  • Jag jobbar bäst under extrem press. Jag vill vara där det händer, då det händer. Det betyder att jag vill jobba mer med akuta fall och skära ner på de uppdrag som är mer förberedande.
  • Jag har mycket stor kunskap om kriser och hur man hanterar kriser. Jag vill lägga all tid där och skära bort andra typer av uppdrag.
  • Jag vill få synas, i media, som talare. Jag behöver ett sammanhang där det är uppmuntrat, där jag inte känner att jag måste få ett okej av chefen på att vara med i TV.

Jeanette jobbar idag som expert på kriskommunikation, i eget företag. Det ger henne friheten att välja sina kunder själv, samtidigt som hennes kompetens är så hög att hon får många uppdrag och till och med kan välja bort det som ligger utanför vad hon helst vill. Eftersom hon jobbar i eget företag är det ingen annan än hon själv som avgör när och var hon syns.

Mathias

  • Prestation. Det viktigaste för mig för att gilla det jag gör är att känna att jag bockar av saker, att saker blir gjorda. Jag tror att jag behöver vara i en organisation där det behövs struktur och där det finns mycket som behöver göras.
  • När det har varit o-ordning och kaos så har jag alltid styrt upp det, skapat ordning. Tänker inte ens på att jag gör det, men jag tror att det är just det jag är bäst på. Jag behöver en organisation där jag kan vara med och styra upp och sätta rutiner för mitt område.
  • Jag tror att jag är linjär, jag vill på sikt ha mer ansvar och tjäna mer pengar. Så troligen en stor organisation där det finns en chefsväg att gå.
  • Jag är bra på att se vad som behöver göras. Tror att jag bör jobba någonstans där det är något nytt på gång.

Mathias riktning ledde honom till en roll som produktionsansvarig. En stor del av rollen går ut på precis det han söker: Att styra upp, att koordinera, att skapa struktur och att snabbt bocka av saker från långa att-göra-listor. Däremot hamnade han inte som han trodde i en stor organisation, utan i ett litet tillväxtföretag. Följer han företagets tillväxt kommer hans ansvar och lön med tiden att växa och hans roll att förändras.

Vad gör jag nu?

Ut och testa dina hypoteser mot verkligheten. Du måste lära känna din marknad. Du måste bekräfta – eller tänka om. Kanske är din riktning alldeles för spretig, kanske är den alldeles för bred, kanske är den alldeles för smal. Ju mer information du skaffar dig, desto klokare kommer du att bli. Det finns en mängd olika sätt att hitta information om en bransch, organisation eller arbetsmarknad för att se om du kan hitta det du söker.

Att utvecklas i jobblivet handlar om att ta sig framåt steg för steg. Det vill säga ta små steg framåt där du befinner dig idag. Och ibland större kliv mot något nytt. Steg för steg komma närmre. Hitta där du passar med jobbet och jobbet passar med dig. Där du passar med organisationen och de passar för dig.

Professionell utveckling är en process som handlar om att utforska och förfina vad du söker, tills du till slut hittar (mer) rätt.

Förhoppningsvis har du genom den här guiden fått en klarare bild av vad du vill och vart du är på väg i jobblivet. Nästa steg blir att faktiskt att ta upp möjligheterna med chefen eller börja söka nästa jobb.

Vi hjälper dig med din jobbansökan

Feedback av en jobbexpert inom 24 timmar