Jobba i Sverige – så funkar det på arbetsplatsen

GoMonday

Read this article in English

Kulturen på arbetsplatsen

Fika med chefen, ha jeans på jobbet och gå tidigare för att hämta barnen? Vissa saker som är självklara för svenskar kan bli en kulturkrock för den som kommer utifrån.

Du har fått in en fot på den svenska arbetsmarknaden och fått din första anställning. För att trivas på jobbet och kunna göra så bra som möjligt ifrån dig är det dock viktigt att du känner till kulturen på arbetsplatsen. Självklart finns det skillnader mellan olika organisationer, men det finns många gemensamma nämnare som generellt kännetecknar de flesta svenska företag.

Få feedback på din jobbansökan

När du behöver personlig hjälp av en jobbexpert

Hierarki – nej tack

I många länder är det inte självklart att vända sig till vem som helst på företaget om man har en fråga. Svenskar är däremot varken hierarkiska eller särskilt formella. Därför vänder man sig till den man tror sitter inne med svaret. Det är inget konstigt att gå direkt till marknadschefen, istället för att först vända sig till en assistent, till exempel. För många som kommer från andra kulturer kan det kännas både svårt och obekvämt att prata direkt med en chef, men i Sverige är det helt naturligt.

I Sverige finns inte heller kulturen med assistenter i olika led. Och om det finns en assistent är den tjänsten oftast knuten till en avdelning, inte till en person. Det kan alltså finnas en marknadsassistent, men sällan en marknadschefsassistent.

Ett annat uttryck för den platta organisationsmodell som kännetecknar många svenska arbetsplatser är att det ofta inte går att se rangordningen på ett svenskt kontor. I USA kan du lätt se var chefen sitter, eftersom hen har det största och finaste rummet. I Sverige kan du gå förbi någon som sitter med en laptop i soffan och kanske tänka att det är en praktikant, när det i själva verket lika gärna kan vara företagets vd.

Det finns inte heller så värst många formella regler kring hur chef och medarbetare bör bete sig gentemot varandra. De umgängeskoder som eventuellt finns i en organisation är sällan primärt kopplade till just hierarki.

Lunch och fika – ja tack

Lunch- och fikakulturen är stark i Sverige. För det mesta förekommer mer eller mindre organiserad fikastund både på förmiddagen och eftermiddagen. Det är absolut inte obligatoriskt att delta i den gemensamma kaffepausen, men om du alltid är frånvarande hamnar du snabbt utanför socialt, något som också påverkar rent jobbmässigt. Många arbetsrelaterade frågor avverkas under fikat, även om de blandas med mer privat prat.

På lunchen är det ingen som höjer på ögonbrynen om du slinker iväg och gör ärenden – men gör det inte varje dag. Lunchen är liksom fikat ett tillfälle att skapa sammanhållning och ett tillfälle att träffa personer som man inte arbetar lika tätt med som dem på den egna avdelningen. Ofta äter chefer och medarbetare dessutom tillsammans.

Är bryggaren i fikarummet tom på kaffe? Sätt då på nytt kaffe – och vinn kollegornas hjärtan.

Matlåda

Vad äter man till lunch? Ibland går man kanske ut och äter, oftare går man iväg och köper något som man tar med sig tillbaka till lunchrummet. Men allra vanligast är det nog att ta med sig matlåda hemifrån – gårdagens rester eller mat lagad just för att tas med till jobbet. Också här syns avsaknaden av en tydlig hierarki: även chefen har med sig matlåda. Och skulle hen be någon medarbetare att springa ut och köpa något ätbart skulle det troligen uppfattas som mer eller mindre oförskämt ­– om inte chefen sprang ut och handlade nästa gång.

After Work

Många företag har någon form av AW-kultur eller andra aktiviteter som genomförs utanför arbetstid. Därför är det så klart frivilligt att vara med. Det finns dock en underförstådd förväntan att man deltar, åtminstone då och då.

Klädsel

Varje organisation kan ha sin egen klädpolicy och det skiljer sig mycket från bransch till bransch och mellan olika yrkesroller. Men överlag är det väldigt casual klädsel som gäller på svenska arbetsplatser. Ska man hårdra är det jeans och skjorta som är standard, snarare än kavaj.

Kontorsmiljö

Miljön på en svensk arbetsplats är ofta lite mer levande än i många andra länder. Kanske någon spelar musik i ett hörn, medan några andra småpratar. Den tryckta stämning som kan uppstå på arbetsplatser i många andra kulturer är inte lika vanlig här.

Privat och personligt

Svenskar är inte superpersonliga på jobbet. Samtidigt pratar många om ganska mycket som hör till den privata sfären. Det är inte heller något konstigt om man ibland har med sig barnen på jobbet, eller om sambon kommer förbi och hälsar på. Det uppfattas inte heller som något konstigt att ta med en god vän på AW.

Få feedback på ditt personliga brev

När du behöver personlig hjälp av en jobbexpert

Ordning och reda

Samtidigt som svenskarna ofta uppfattas som ganska avslappnade uppfattas de paradoxalt nog också som stela. Svenskar gillar struktur, ordning och reda. Man dokumenterar gärna saker, sätter rutiner, skriver policys för hur saker och ting ska gå till. Samtidigt som svenskar inte är formella vill de gärna formalisera.

Arbetstid

I många kulturer ska man helst vara på plats innan chefen kommer och inte gå förrän hen försvunnit hem. Den attityden är inte särskilt vanlig i Sverige. Om du som nyanställd jobbar över på lunchen och sitter kvar sist på kvällen riskerar du snarare att uppfattas som asocial och insmickrande. Många organisationer har dessutom någon form av flextid.

Ofta ges man inte bara tillåtelse utan uppmuntras att gå tidigt ibland om man har barn och det finns en stor förståelse för behovet av att vabba och hämta barn på förskola och fritids. Detta gäller även personer i chefsposition.

Samtidigt är arbetsmoralen hög i Sverige: hos de flesta chefer finns ett stor förtroende för medarbetarna, arbetsgivaren litar på att de utför det jobb de är satta att göra.

Konsensuskulturen

Beslut i svenska organisationer fattas primärt med någon form av konsensus. I Sverige vill man att alla ska vara med och beslut ses ofta som gemensamma, fattade av en grupp. Ett svenskt beslutsmöte avslutas ofta med ett ”då säger vi så”– och då menar man verkligen det. Som nyanländ ska man inte förvänta sig att någon överordnad pekar med hela handen och ger en tydlig order. Du förväntas också själv komma med förslag och idéer och ta initiativ, även utanför ditt eget område.

Språk

Är det okej att prata engelska eller måste jag lära mig svenska? Vissa organisationer har engelska som koncernspråk och då är det självklart att engelska är arbetsspråket. Svenskar är också överlag bra på engelska. Därför är det lätt att tänka att man inte behöver anstränga sig för att lära sig svenska.

Mycket av samspelet på en arbetsplats sker dock i informella sammanhang, som över lunchen eller i fikarummet. Kan man då inte språket blir det svårt att hänga med. Och skulle kollegorna, med hänsyn till dig, byta till engelska under kaffepausen kommer det inte att bli samma sak. De kommer inte att prata om samma saker som de annars gjort, de kommer inte att vara lika avspända och personliga.

Landet lagom?

Sverige beskrivs ofta som landet mellanmjölk eller landet lagom – landet där ingenting sticker ut och allt är lite jämntjockt och jämngrått. Ingenting kan egentligen vara mer fel. Tvärtom sticker Sverige ut internationellt på flera olika sätt.

Ett tydligt exempel kommer från det världsomspännande forskarnätverket World Value Studies, som studerar människors sociokulturella, moraliska, religiösa och politiska värderingar. Här mäter man hur pass sekulariserade och rationella olika samhällen är, liksom hur mycket man måste ägna sig åt sin dagliga överlevnad kontra självförverkligande.

Allra mest rationellt, sekulariserat och med högsta graden av självförverkligande är – Sverige.

Prata med en jobbexpert på telefon

När du behöver personlig rådgivning som faktiskt fungerar