Vad ska du bli när du blir stor? Hitta vart du är på väg

Ett jobb är en rätt komplex kombination av problem som behöver lösas och olika förmågor som krävs för att lösa dem. Ofta när vi är mitt uppe i det kan det vara svårt att se vad det är vi faktiskt gör. Självklart vet du på ett ungefär, men har du stannat upp och reflekterat lite mer noggrant på det?

Nästa steg i att definiera vart du är på väg är att bli tydligare med vad det är du egentligen gör på jobbet. Och vad du skulle du vilja göra.

Du har redan två antaganden från förra avsnittet om vart du är på väg i jobblivet. I det här kapitlet kommer vi att ta fram ytterligare tre.

Efter det här steget kommer du ha en mer konkret bild av vad du söker i ett jobb: Det du handfast kommer att jobba med. Att definiera arbetsuppgifter och ansvar är svårt – och blir svårare och svårare ju mer komplex arbetsmarknaden blir – men du kommer ändå att kunna se vissa mönster. Det kommer hjälpa dig att veta bättre vad du söker efter när du undersöker olika möjliga vägar framöver.

Som lärare undervisar man, som jurist företräder man sin klient, som säljare så… ja, säljer man. Men om du ser det lite mer i detalj. Vad lägger du din tid på? Vi kommer att titta på tre sätt att få en klarare bild över det. Dels det mest konkreta: Vad ägnar du din tid åt? Dels lite svårare: Vem gör du det för och vilken skillnad gör du?

Vi börjar med det som ofta är enklast: Konkreta uppgifter. Gör ett diagram och fyll i vad det egentligen är du gör på dagarna. Vad ägnar du din tid åt?

Är du säljare kanske du pratar med kunder, förhandlar priser, skriver offerter, följer upp och sköter din administration. Hur stor del av din tid är kall försäljning och hur stor del är varm?

Är du lärare kanske du har undervisning i svenska, undervisning i samhällskunskap, skriver prov, rättar prov och läxor, och sköter administration. Hur stor del av din tid går åt kontakten med föräldrar och hur stor del är förberedelser?

Och är du jurist kanske din tid mest består av klientmöten, att sätta dig in i rättsläget, upprättande av handlingar, utomrättslig förhandling och domstolsprocess. Hur stor del av din tid är MUF och hur stor del är HUF?

Rita upp ett diagram över vad du lägger din tid på.

Börja nu direkt. Ungefär så här:

Säljaren

Gå igenom en dag, jämför med förra veckan och förra månaden. Vad är det du lägger tid på? Försök att gruppera så du får 5-7 tårtbitar i ditt diagram. Har du för få så har du inte tänkt efter tillräckligt. Har du för många så blir det svårt att dra några slutsatser. Vill du gå mer i detalj är det bättre att du bryter loss en tårtbit och gör ett eget diagram över det. Till exempel lyfta ut Administration (som finns i alla jobb) och se vad det egentligen innefattar.

Ändra storleken på tårtbitarna så det känns rätt. Hur ser fördelningen ut? Var lägger du mest tid, var lägger du minst? Det är mycket möjligt att du redan här inser att du lägger en stor del av din tid på något du faktiskt inte tycker är så kul. Det må vara nödvändigt i jobbet, men är det inte så kul så kan det vara något att ta med när du funderar på förändringar du vill göra. Eller så inser du att du redan lägger det mesta av din tid på de mest stimulerande uppgifterna, men kanske går det att göra det ännu mer?

Ändra och lägg till

En riktning handlar om en förändring, om att gå från ett läge till ett annat. Ibland är det mesta bra, ibland vill man ändra på mycket. Prova ändra storleken på bitarna i ditt diagram. Hur skulle ditt jobb kunna se annorlunda ut?

Vi tar säljaren som exempel:

Slutsatsen här blir alltså ungefär så här:

• Jag har lagt mycket tid på upprättande av offerter och har blivit riktigt bra på det. Men framöver vill jag ägna mindre tid åt det och mer tid åt kundmöten, där jag känner att jag kan göra som mest skillnad för kunden. Jag tror dessutom att det kommer att göra att jag kan sälja mer.

Det här exemplet ger en tydlig bild av en riktning. Från att lägga det mesta av tiden på att skriva offerter vill personen hellre lägga huvuddelen av sin tid på kundmöten. Kanske för att det är roligare, kanske för att det ger bättre resultat – det är individuellt. Men kärnan är att det finns en riktning personen vill gå i.

Mycket av det kan gå att göra på samma arbetsplats. Offertarbetet kanske kan effektiviseras för att lämna mer tid åt kundmöten? Kanske går det att jobba mer med mallar, eller förenkla hela offertförfarandet? Tiden för kundmöten kanske enkelt kan bli högre genom att sätta av dagar för bara möten? Eller ta hjälp av en kollega som är bra på att boka möten, men inte lika angelägen om att själv hålla dem?

Kanske inser du inte bara att du vill förändra fördelningen, utan även att du vill lägga till något du inte gör idag – eller helt sluta med något av det du gör. Våra intressen och värderingar förändras med tiden. Det som en gång var det allra mest givande och spännande att syssla med, kanske nu går på rutin och inte alls ger så mycket energi. Kanske finns det något helt nytt, som du kommit i kontakt med men ännu inte provat på.

Vi tar säljaren som exempel igen:

Slutsatsen här blir i stil med detta:

• Jag har de senaste åren jobbat mycket med att skapa förtroende hos kunden men jag släpper det när affären gått i mål. Framöver skulle jag vilja följa kunden längre. Jag vill vara med och stötta kunden i att införa de lösningar vi säljer.

Sammanfattning

Dags att dra några slutsatser igen. Formulera det du kommit fram till i några korta meningar. Beskriv först hur det varit och därefter hur du skulle vilja ha det. Till exempel så här:

Säljaren:

• Jag har lagt mycket tid på upprättande av offerter och har blivit riktigt bra på det. Men framöver vill jag ägna mindre tid åt det och mer tid åt kundmöten, där jag känner att jag kan göra som mest skillnad för kunden. Jag tror dessutom att det kommer att göra att jag kan sälja mer.
• Jag har de senaste åren jobbat mycket med att skapa förtroende hos kunden men jag släpper det när affären gått i mål. Framöver skulle jag vilja följa kunden längre. Jag vill vara med och stötta kunden i att införa de lösningar vi säljer.

Några andra exempel:

• Jag har de senaste åren allt oftare tagit på mig projektledarrollen, men jag känner att jag börjat glida ifrån det jag tycker är roligast. Framöver vill jag gå tillbaka till att jobba mer praktiskt med att skapa design och kommunikation.
• Under de senaste åren har jag jobbat mycket med ekonomisk uppföljning men jag har mer och mer sett att det är svårt för verksamheten att implementera förändringar. Jag vill bitvis lämna det rent ekonomiska och börja jobba mer med att stötta verksamheten att genomföra förändringar.

Hur ser det ut för dig? Det här är inte alltid enkelt, men det är ofta ett både effektivt och väldigt konkret sätt att förstå vad du vill och vart du är på väg. Ibland kan bara insikten om vad du vill göra leda till att du snabbt kan röra dig ditåt i den roll du redan har. Prata med dina kollegor, prata med din chef, styr om ditt eget arbete, hitta nya sätt att jobba – ibland kanske det till och med finns något du kan sluta göra direkt, utan att det egentligen gör någon skillnad för jobbet.

Och om förändringarna här och nu är svåra, så gör insikten ändå att du vet bättre vad du ska leta efter i nästa jobb.

Ett annat sätt att förstå vad du gör – och se vad du skulle vilja göra mer eller mindre – är att titta på vem du jobbar åt, vem som så att säga är “mottagaren” av det du gör. Om vi återgår till exemplen med säljaren, läraren och juristen kan det se ut så här:

• Som säljare jobbar du till viss del med B2B-kunder med en omsättning över 50 miljoner kronor. Det finns en professionell inköpare på andra sidan och hela processen har sin bestämda gång. Men du jobbar också med ett antal mindre kunder, där det ofta är direkt med grundaren eller ägaren du har kontakt. Det ser helt annorlunda ut, processen kan vara kortare men också mycket mer ostrukturerad.
• Som lärare kanske du har tre klasser. En av dem är en exemplarisk grupp, utan problem, med höga betyg och god stämning. Din utmaning är att fortsätta stimulera gruppen och lyfta dem ännu högre. I de två andra grupperna finns det en del utmaningar och flera elever halkar efter. Dina utmaningar blir helt annorlunda och du behöver lägga fokus inte minst på att skapa en bra studiemiljö.
• Som jurist kan det handla om vilka klienter du jobbar med och vilka situationer de befinner sig i. Även om du jobbar med en någorlunda homogen grupp av klienter, bitvis givet av det rättsområde du fokuserar på, så kan det finnas stora skillnader. Som humanjurist kanske en del av dina klienter är i särskilt utsatta lägen medan andra har mindre emotionellt tunga case. Vissa kanske är pålästa medan andra helt saknar förståelse för den juridiska processen. Inom förmögenhetsrätt kanske det går riktigt bra för en del av dina klienter, medan andra hamnat i stora svårigheter.

Gör samma sak som du gjorde nyss. Skapa ett cirkeldiagram och fördela vad du lägger din tid på. Även här är det viktigt att du inte skapar för få eller för många delar. Försök landa i 2-4. Så här skulle det kunna se ut för det tidigare exemplet för säljaren:

Ändra och lägg till

Precis som tidigare, fundera på vad du vill ändra i diagrammen. Eller om det är något du vill ta bort eller lägga till. Kom ihåg att det vi gillar att göra, blir vi ofta bättre och bättre på – och just därför är det inte alls omöjligt att du redan där du är idag kan nå en bra bit på väg i din förändring. Jobbar du i ett team med sju jurister, är det mycket möjligt att den typ av klient du helst vill ha redan finns hos någon annan i gruppen – och de i sin tur vill gärna ha mer av någon klientgrupp du har. Ni har bara aldrig pratat om det på det sättet så tanken har inte uppstått. Små förändringar kan i många fall ske mycket snabbare än man tror.

Sammanfattning

Dags att dra några slutsatser igen. Formulera det du kommit fram till i några korta meningar. Beskriv först hur det varit och därefter hur du skulle vilja ha det. Till exempel så här:

• Säljaren. Jag är bäst på stora B2B-kunder, de är roligare att jobba med eftersom det är större affärer och de har en tydlig process. Jag vill röra mig mer mot dem.
• Läraren. Jag har haft många klasser de senaste åren där arbetsron varit mycket god. Det är underbart, men nu känner jag att det är dags för en ny utmaning. Jag vill börja ta mig an klasser där det finns större utmaningar, mindre stöd hemifrån och där jag kan känna att jag gör ännu större skillnad för eleverna.
• Juristen. Jag har jobbat med många spännande familjerättsärenden och jag tycker att jag gör stor skillnad. Jag är mer framgångsrik i rätten än många av mina kollegor. Men där jag känner att jag gör allra störst skillnad är de fall där klienten varit i extremt utsatta lägen. Jag vill ha fler av de ärendena.

Vad fick du fram? Kan du dra några slutsatser liknande de här – eller på helt andra områden?

Vi vill gärna bidra. Gärna så mycket som möjligt. Det innebär att en annan del i att ta ut en riktning är att fundera på hur – och var – du bäst kan bidra. Var kan du göra mest skillnad? Var kommer din insats att betyda mest?

Vi vill alla göra skillnad. Vi vill det på olika nivåer – för vissa är det att göra skillnad för världen, för andra att göra skillnad för familj och vänner, för ytterligare andra är det mer personligt. Men det som återkommer oavsett vilken skillnad du gör, är att du behöver känslan av att det var just du som gjorde det. Du behöver känna att det du åstadkom var ett resultat av dina förmågor, din kunskap, din unika mix av kompetens. Att det inte bara var “tur”.

För att ta oss an det här ska vi börja med att identifiera vad är du är bra på – det är ju det du ska bidra med och göra skillnad med.

I de tidigare stegen i det här kapitlet har vi redan kommit in på vad du är bra på. De uppgifter du har och vem du helst jobbar för överlappar med vad du kan och är bra på. Men vi ska ändå titta lite närmare på det.

I det här steget är det något i stil med de här formuleringarna vi är ute efter:

• För att jag ska känna att jag bidrar behöver min känsla för form få komma fram.
• Jag bidrar som mest när jag kommer med kreativa idéer.
• En sak som kommer naturligt för mig och som jag behöver använda i framtida jobb är min analytiska förmåga, min förmåga att snabbt sätta mig in i komplexa frågor.
• Jag gör som mest skillnad när jag får styra upp något som tidigare varit lite ostrukturerat eller otydligt.

En sak som är viktig att notera om de här påståendena, vilket vi kommer se mer längre fram, är att man snabbt kan upptäcka att skillnaden man gör kan användas på många olika sätt. Om du varit ekonom och ser det som din styrka att snabbt sätta dig in i komplexa ekonomiska frågor, så kan du ta med den förmågan till ett helt annat område, som juridik, teknik eller ett jobb som statlig utredare. Du kanske står inför att du saknar erfarenhet på området, men det kan ändå öppna vägar i andra riktningar än du tänkt dig. Och kanske är det just dit du ska härnäst?

Vad är kompetens?

Många människor har en alldeles för enkel syn på vad som är “kompetens”. Kompetens definieras bäst som: “allt det som gör att vi kan utföra en uppgift”. Det är alltså allt det som gör att vi kan utföra en uppgift. Det betyder att det du fick definiera i förra kapitlet (ditt sätt att utvecklas och vad som är viktigt för dig i ett jobb) också är en del av din kompetens. För att kunna utföra en uppgift behöver du ha ett mått av vilja.

Tre övergripande områden sticker ut när man tittar på hur människor bidrar. Det de flesta lyfter fram som viktigt är att deras kunskaper (det man “kan”) kommer till användning, att de får använda sina färdigheter (det man är bra på att “göra”) och att deras personliga egenskaper (hur man “är”) värdesätts. Erfarenhet är ett annat område som ofta lyfts fram, men går man lite djupare in på det så landar det nästan alltid i någon av de tre andra. Erfarenhet ger kunskap och färdighet och utvecklar personliga egenskaper.

Du behöver leta i alla tre områden och definiera för dig själv vad som gäller för just dig.

• Kunskap: Vad jag vet. En stor del av den skillnad du kan göra ligger i den kunskap du har. Det kan vara kunskap som du fått med en utbildning, lärdomar du själv dragit, insikter du samlat på dig om en bransch, eller kännedom om en organisation eller dess konkurrenter. En del kan du ha läst dig till och en del kan du har lärt dig genom erfarenhet. När du har läst den här boken kommer du exempelvis att ha mer kunskap om jobbliv och utveckling.
• Färdighet: Vad jag kan göra. Färdigheter, förmågor, begåvning. Det finns olika benämningar och går man in mer i detalj så kan man se skillnader dem emellan. Men det som är gemensamt med begreppen är att det handlar om vad du kan göra. Du behöver kanske vara bra på att ta emot kunder, vara snabb på att fatta beslut, eller hitta buggar i en teknisk lösning. Du kanske behöver kunna redigera text, brygga öl eller skotta snö. Eller dra logiska slutsatser, göra en planering eller leda andra människor. Du blir bättre på vad du kan göra, i första hand genom att faktiskt göra det.
• Egenskaper: Hur jag är. Förutom den kunskap du har och allt det som du har färdigheten att göra, är du också på ett visst sätt. Det kan vara alltifrån att du är kreativ, analytisk eller målinriktad, till att du jobbar bäst under press, är rolig eller är social. Ibland kallas det här för personliga egenskaper. Vissa hävdar att de är en djup del av vår personlighet som inte förändras över tid, eller till och med att de är medfödda. Oavsett hur det är med det, så är en sak säker: du kan, precis som med kunskap och färdigheter, träna upp dina personliga egenskaper och bli bättre.

Skapa din lista med kompetenser

Börja skriva ner vad du vet, vad du är bra på att göra och hur du är. Det skulle till exempel kunna se ut så här, i det här fallet en person som jobbar med att hjälpa grupper att genomgå förändringar:

Kunskaper:

• Jag kan psykologin om hur vi reagerar på förändring

Färdigheter:

• Jag är bra på att prata med människor
• Jag är bra på att ställa frågor. Jag börjar alltid med att fråga, fråga, fråga!
• När jag har sett vilka problemen är driver jag den linjen stenhårt

Egenskaper:

• Jag är nyfiken
• Jag är extremt målinriktad
• Jag är systematisk, jag gör alltid en sak i taget
• Jag är noggrann

Börja nu, skriv ner det första du tänker på under respektive rubrik.

Hur ska man veta vad man är bra på?

Det finns olika metoder för att ta reda på vad du är bra på. Eller “ta reda på” kanske är att ta i förresten. Metoderna kan ge dig en fingervisning, men sällan en komplett och exakt korrekt bild. Vad vi är bra på varierar över tid och beror dessutom på sammanhang. Att du är bra på att planera när det gäller fördelning av resurser i äldrevården betyder inte att du är bra på att planera i små eller medelstora företagsevent. Och att du har kunskap om arbetsrättslig lagstiftning i Tyskland betyder inte att du fortfarande har det om två eller tre, när lag och praxis kanske hunnit förändras.

Ett underlag du kan använda är förstås tester. Du kan göra tester för att mäta kunskap, för att mäta färdighet och för att mäta personliga egenskaper. Många tester är bra, men inga kommer att ge dig ett färdigt svar. Ett exempel är boken och personlighetstestet StrengthsFinder (av Tom Rath). Det är i din egen reflektion kring testresultatet som du kan börja nå insikter. Och det är inte förrän du provar tillämpa i verkligheten det som du sett i testerna, som du kan få ett kvitto på hur väl resultaten stämmer.

Det är klokt att ha pragmatisk inställning till tester. Det är förstås intressant att fundera på hur vetenskapliga testerna egentligen är och hur de är framtagna, men det viktigaste är ändå att se till hur du kan använda dem. Ger de dig ett underlag som du tycker är relevant för att förstå dig själv och fortsätta utvecklas, då räcker det.

Förutom tester är det centralt att prata med andra om vad de ser hos dig. Och snappa upp det de säger, när du inte ens frågar. Det finns mängder av tillfällen där vi får feedback från människor runt omkring oss, ibland utan att de själva tänker på det. Det kan vara en kollega som säger något i förbifarten, det kan vara en chef som tar upp något som gått bra eller mindre bra, eller det kan vara en kund, en vän, eller vem som helst egentligen. Precis som med tester, säger människor omkring oss inte sanningen med stort S, utan ger dig bara ett (sitt) perspektiv.

Så precis som med tester behöver du själv reflektera och bedöma relevansen. Det är viktigt att komma ihåg att vi har tendens att snabbt förstärka vad vi redan vet och förminska det som går emot vår befintliga uppfattning. Vi kan behöva påminnas om att det ofta ligger något i vad andra säger. Om du fem gånger får höra samma sak, då kan du nog vara rätt säker på att de har en poäng, alldeles oavsett vad du själv tycker. En bra utgångspunkt är att alltid börja med att utgå ifrån att andra har rätt. Det låter obekvämt och bakvänt för många, men testa! Nästa gång du hör något om dig själv, utgå från att det stämmer, från att personen har rätt. Utforska från den personens perspektiv, försök se det med den andra personens ögon. Vad bygger påståendet på? Vilka delar av dig är det personen ser?

Oavsett tester och oavsett vilken bild av dig själv som du får av andra, så landar det ändå i att du behöver bilda dig en egen uppfattning. Du kommer inte undan från att behöva tänka efter och att känna efter vad som stämmer.

När vi pratar med människor i vår rådgivning testar vi olika metoder. Vi utvärderar kontinuerligt vad som fungerar bättre och vad som fungerar sämre. Några knep återkommer när det gäller att ta reda på vad man är bra på. Här är dem vi sett fungerar bäst. Prova, och se vilka som kan hjälpa dig.

1. Gillar och är bra på

Det vi är bra på och det vi gillar tycks hänga samman. Det är förstås inte så konstigt. När man gillar något gör man det mer och då blir man bättre på det. Och när vi är bra på något möter vi mindre motstånd och får mer tillbaka, så vi gillar det bara mer och mer. I praktiken innebär det förstås också att ett sätt att identifiera vad du är bra på, är att titta på vad du gillar. Det kan många gånger vara enklare. Vad ser du mest fram emot? Vilka uppgifter är roligast? När får du flow, försvinner in i ditt arbete och slutar tänka på tid och rum? När känns det som att du får som mest gjort? Skriv ner de tillfällena och fundera på vad det är du gör just då. Vilken kunskap, vilka färdigheter och vilka personliga egenskaper är det du använder vid just de tillfällena?

2. Utgå från resultat

Vad har du avslutat nyligen? Ett mål du har uppnått? Ett projekt som avslutats? En milstolpe? Höga omdömen i kundmätningar? Nöjda medarbetare? 1.000 genomförda samtal? Vad det än är, så utgå från det och ställ dig frågan: Vad krävdes för att göra det här? Det kan lösa en del knutar och få dig att inse aspekter som du inte tidigare hade tänkt på. En av våra medarbetare nådde nyligen till 1.000 cv-granskningar. Det fick henne att inse att hon är rätt tålmodig och ihärdig, vilket inte alls var något hon tänkt på tidigare. För att göra 1.000 cv-granskningar krävs det nämligen en hel del ihärdighet. Vilka resultat har du som du kan utgå ifrån? Vad säger de om vad du är bra på?

3. Fundera på vad som behövs i din roll

Se din nuvarande roll från ett utifrån-perspektiv. Vad är viktigt i den här rollen? Fundera själv, fråga kollegor och gör research. Kolla vad andra arbetsgivare kräver för den här typen av roll. Troligen kommer det allra mesta att stämma överens med vad du redan vet, men du kan också upptäcka områden som du inte har tänkt så mycket på.

4. Tänk tvärtom

En lite annorlunda men rätt kul metod är att tänka tvärtom. Istället för att fundera på vad du är bra – fundera på vad som skulle göra någon riktigt dålig på det jobb du har. Hur skulle en riktigt dålig socialsekreterare vara? Hur skulle en urusel projektledare vara? Hur är en finansanalytiker som inte lyckas över huvud taget? Brainstorma några minuter och skriv ner allt du kommer på. Det finns inget rätt och fel, allt ska skrivas upp oavsett hur galet.

En riktigt dålig projektledare kommer alltid sent, har inte koll på vilka personer som ingår i projektet, kan inte klä sig på ett lämpligt sätt, räknar fel på budget, överskattar alltid hur lång tid saker kommer att ta, skäller ut folk, förstår inte problemet som projektet ska lösa, är dålig på att kommunicera, kan inte logga in i projektverktyget och har ingen som helst förståelse för målet som projektet ska uppnå. Nu är det bara att ta punkt för punkt, vända den och fundera på hur det ser ut för dig. Kanske hittar du inte bara några saker som sticker ut som du är extra bra på, utan också några saker du skulle behöva bli bättre på.

5. Överlappningar

De allra flesta har lättare att se en av de tre kategorierna: Kunskap, Färdighet, Egenskaper. Kanske tänker du naturligt först på egenskaper, på hur de är snarare än på vad du har kunskap om eller kan göra. Men de tre överlappar ofta varandra. Den som har mycket kunskap på ett område, har ofta också färdighet som relaterar till kunskapen och personliga egenskaper som stödjer det. Har du en viss egenskap så har du ofta överlappande färdigheter och kunskap. Ta en person som till exempel har en analytisk personlighet och alltid tenderar att sätta sig in i saker och förstå dem på djupet. Det är naturligt att den personen också har färdigheter för det. Det också naturlig att personen har viss kunskap om analytiskt arbete och analytisk metod, kanske till och med gått kurser i det. Så är det lättare för dig att se en av de tre komponenterna – kunskap, färdighet, egenskap – börja där och fundera på vad som följer av det.

6. Glöm inte det du tar för givet

Har du tänkt något nyligen på att du är bra på att andas? Troligen inte, ändå är du bevisligen bra på det eftersom du lever. De saker vi gör allra mest, som vi är allra mest förtrogna med och har allra bäst koll på, har vi lätt att glömma. Vi tar dem så mycket för givna, att vi inte ens ser dem som viktiga.

Ta en person som jobbar med att skapa synlighet i sociala medier. Hon skapar innehåll till sociala medier, analyserar resultaten och gör förbättringar. Hon pratar också ofta med folk, både online och i fysiska möten om hur de upplever det hon postar. Och hon lyckas väldigt bra. Hon får de kanaler hon jobbar med att växa snabbt och hon skapar starka relationer med följare och kunder. Allt det där visste hon. Men det hon aldrig tänkt på förrän en vän tog upp det med henne, var att det som återkommer hela tiden är att hon är så bra på att ställa frågor och ta sig tid att lyssna. Det är genom att ställa frågor och lyssna som hon blivit framgångsrik på det hon gör. Men det hade hon aldrig tänkt på innan, eftersom det är så naturligt för henne.

Vad är det du gör hela tiden, som du inte längre tänker på men som alla andra inte skulle vara lika bra på? Fråga gärna vänner eller kollegor – de kan ha lättare att se det än du själv.

7. Släpp jante

Det är okej att vara bra på något. Till och med riktigt bra. Till och med bättre än andra. Det är inte så farligt att tänka tanken att vissa saker är du faktiskt riktigt bra på. För att få mer klarhet över vart du är på väg i jobblivet och vad nästa steg skulle kunna vara, behöver du kunna vara ärlig med dig själv. Det är inte ärligt att förminska sig själv. “Jag är väl inte bättre på något än andra”. Jo, det är du. Alla är inte lika bra på allt.

Prioritera din lista och bli mer specifik

När du har kommit så här långt har du troligen en lista med ett helt gäng kompetenser: Kunskaper, färdigheter och egenskaper.

Prioritera dem. Fundera på vad som är viktigast för dig. Vad som är mest utmärkande för dig. Vad som skulle kännas fel om du inte fick nytta av.

Gå sen längre än till abstrakta och breda ord. De betyder ingenting, varken för andra eller för dig själv. Vi tar en chef som exempel, han beskrev så här: “Jag är bra på ledarskap”. Inget fel i det, men det är väldigt brett. Han är interimschef (alltså en chef som hyrs in under en kortare period när det inte finns en ordinarie chef, eller när en större förändring genomförs) och när han tänkt en stund kompletterade han så här: “Jag är riktigt bra på att vända ett sjunkande skepp”. Och det kunde han backa upp: Han hade vid flera tillfällen kommit in som chef på en avdelning som inte fungerat bra, och lyckats vända den till mer nöjda medarbetare och bättre resultat.

Att vara bra på att “vända ett sjunkande skepp” är en bra beskrivning och de flesta kan nog förstå vad han menar. Men ska han kunna ta det vidare och fatta beslut om kommande uppdrag (i alla fall om de inte ska vara exakt samma sak som tidigare) så behöver han gå ännu lite mer på djupet. Vilka kunskaper är det som gör honom bra på det? Vilka färdigheter är det som krävs? Vilka personliga egenskaper är viktiga för att göra ett bra jobb?

Notera att det du kommer fram till bör innehålla en riktning. Att bara konstatera att du är kreativ, ger ingen riktning. Men det krävs inte så mycket mer: Jag är kreativ och vill att mina kommande jobb ska ge utrymme för att tänka kreativt. Den där andra delen av meningen är viktig. Inte bara: “När jag har sett vilka problemen är driver jag den linjen stenhårt”. Utan snarare: “När jag har sett vilka problemen är driver jag den linjen stenhårt. Jag behöver uppdrag där jag får det mandatet.”

Hur ser din lista ut? Vad är du kan och vill bidra med, som känns som det du kan göra skillnad med?

Sammanfattning

Nu ska vi skriva ner slutsatser igen! Ta de saker du kommit fram till och skriv ner dem. Satsa på att inte ha alldeles för många, men åtminstone något från var och en av de kompetenserna: Kunskaper, färdigheter och egenskaper.

Till exempel så här:

• För att jag ska känna att jag bidrar behöver min känsla för form få komma fram. (Färdighet)
• Jag bidrar som mest när jag kommer med kreativa idéer. (Färdighet)
• En sak som kommer naturligt för mig och som jag behöver använda i framtida jobb är min analytiska förmåga, min förmåga att snabbt sätta mig in i komplexa frågor. (Egenskap)
• Jag gör som mest skillnad när jag får styra upp något som tidigare varit lite ostrukturerat eller otydligt. (Färdighet)
• Jag kan oerhört mycket om familjerätt och framförallt vårdnadstvister, det är där jag vill lägga fokus framöver. (Kunskap)

Vi har tittat på tre sätt att definiera vad du vill göra mer av i ditt jobbliv. Dels utifrån de uppgifter du har, dels utifrån vem du jobbar för. Sammanställ det du kommit fram till. Vårt tidigare exempel med säljaren har vid det här laget kommit fram till det här:

• Jag har lagt mycket tid på upprättande av offerter och har blivit riktigt bra på det. Men framöver vill jag ägna mindre tid åt det och mer tid åt kundmöten, där jag känner att jag kan göra som mest skillnad för kunden. Jag tror dessutom att det kommer att göra att jag kan sälja mer. (Vad du gör)
• Jag har de senaste åren jobbat mycket med att skapa förtroende hos kunden men jag släpper det när affären gått i mål. Framöver skulle jag vilja följa kunden längre. Jag vill vara med och stötta kunden i att införa de lösningar vi säljer. (Vad du gör)
• Jag är bäst på stora B2B-kunder, de är roligare att jobba med eftersom det är större affärer och de har en tydlig process. Jag vill röra mig mer mot dem. (Vem du jobbar för)
• Jag kan elektronikbranschen utan och innan, det är där jag vill lägga fokus framöver. (Kunskap)
• Jag gör som mest skillnad när jag förhandlar om komplexa affärer. Det är den typen av affärer jag vill jobba mer med. (Färdighet)
• Jag är extremt ihärdig, jag släpper inte taget även om det tar väldigt lång tid att få igenom en affär. Jag vill jobba med den typen av väldigt långsiktig försäljning. (Egenskap)

Inte illa som riktning!

Som du kanske märker av exemplen ovan kan bara en enda av punkterna göra väldigt stor skillnad. Du behöver kanske inte mer än så. Har du fler så kom ihåg att du inte behöver uppnå allt på samma gång. Vi pratar om riktning här – inte exakta mål. Du kanske tar ett stort steg framåt i en av punkterna och de andra får vila under en tid. Men det kan förstås också vara så att insikten om vart du vill gör att du lättare att hitta det jobb som kombinerar flera av punkterna på samma gång, och på så sätt ta ett enormt kliv i rätt riktning.